Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnoemancipationen banat väg för och som alltmer
blir verklighet.
Och ehuru jag mycket uppskattar Oeijers tanke,
att kvinnor, präster och lärare ha ett så högt kall, att
de icke borde deltaga i dagspolitiken, så vet jag att
denna synpunkt är alltför poetisk. Kvinnorna måste
komma med, också i den aktiva politiken, och jag
skulle blott vilja ge dem ett enda råd: »Lären eder
av männen att tala en åt gången, men att för resten
driva politik i allt annorlunda!» Jag vet
att detta inte hjälper; att det hör till »kulturens
offerväsen» att kvinnorna också komma att bli förfulade av
partilidelser. Men som skönheten är högsta måttet
för allting, är jag viss att det, som är oerhört fult,
småningom också skall visa sig vara ett oerhört ont. Då
skola kvinnor och män tillsammans dana nya former
av styrelse och samhällsliv, ett där de själva varda
vackrare och göra livet vackrare. Då skall varje ny
form för kulturarbetet, liksom varje organisk varelse,
erhålla prägeln av det moderliga och det faderliga
element, som båda medverka vid dess daning. Då skall
den kvinna, som ej givit mänskligheten ett barn, dock
icke känna sig stå utanför mänsklighetens samfällda
liv. Även hon får genomströmmas av modersglädje,
när hon ger sina känslor en levande gestalt inom
tillvarons stora mångfald.
Det är bland annat med tanke på framtidens
samhälle, jag i det förflutna sökt en ledning för att finna
åt vilket håll kvinnans väsen framför allt icke bör
utvecklas, på det att hennes sociala arbete skall varda
det rikast möjliga.
Ehuru vi här i norden ännu icke se så många av
de tidens tecken, som visa att ömhetskänslorna hålla
på att taga skada av likställighetssträvan, så kommer
också vår tid, ifall vi icke motarbeta faran. På
politikens område som på produktionens torde det visa
sig: att ärelystnadens heta temperatur är mer
uttorkande än alstringskraftig för det kvinnliga snillet.
Vi ha i vår historia en i detta avseende typisk gestalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
