Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAREK
193
Ida Walborg Landelius. K. T;ne 1 juli 1863-30 juni 1866.
Född i Örebro den 13 juli 1843 (föräldrar: skräddaremästa»
ren Carl Landelius och Sara Gustafva Grönstedt). Elev den
1 juli 1861. Roller: Orestes i »Den sköna Helena», Diana i
»Kronjuvelerna», Barbarina i »Figaros bröllop». Puck i »Obe»
ron», Sveriges skyddshelgon i »Gustaf Vasa» m. fi. — Gift 1866
med d. v. krigsfiskalen, s. m. krigshofrättsrådet och ledamoten
af Internationella domstolen i Alexandria, friherre Magnus
Armfelt (född den 25 sept. 1823, död den 5 jan. 1897).
Max Weiss. K. T:ne 1 aug. 1863-30 juni 1871.
Född i Posen den 15 okt. 1833. Före sin anställning vid
den svenska operascenen var han anställd vid Emil von der
Ostens tyska operasällskap, hvilket under dec. 1862—mars 1863
gaf operaföreställningar å Nya (s. m. Stora) Teatern i Göteborg
och därefter i maj och juni 1863 på Cirkusteatern å Djurgår»
den. Debuterade på Kungl. Stora Teatern den 17 okt. 1863 som
Leporello i »Don Juan». Andra roller: Dulcamara i »Kärleks»
drycken», Gessler i »Wilhelm Tell», Malvolio i »Alessandro
Stradella». Bartholo i »Figaros bröllop». Achilles i »Den sköna
Helena» m. fi. »Han var en ganska god utilitet, utan att egent>
ligen vara något särskildt framstående, hvarken som sångare
eller som skådespelare. Bäst torde man ihågkomma honom som
»den morske Achilles» i Offenbachs populära buffaoperett »Den
sköna Helena», en roll i hvilken han utmärkte sig för mycken
drastisk komik och där hans brutna svenska tjänade till att ännu
skarpare framhålla det parodiska i den framställda figuren.»
1 Stockholm gjorde han sig känd för att var en lustig, lefnads»
glad, till sitt yttre tämligen burlesk, men i grund och botten
godmodig personlighet. Sedan han lämnat Stockholm kom han
till hertigliga hofteatern i Dessau, där han efter halftannat är
fick ett mycket tragiskt slut. Ehuru själf gift hade han näm»
ligen trädt i ett alltför intimt förhållande till en vid samma
teater anställd sångerska, fru Kreissel=Bemdt, äfven hon gift.
En afton, den 2 jan. 1873, öfverraskades de båda älskande af
sångerskans man; Weiss sökte rädda sig genom att hoppa ut
genom ett fönster, men hindrades af den förorättade äkta man»
nen, som skyndade efter och stötte en dolk i bröstet på honom,
så att han efter en kort stund afled.
Kungl. Teatrarne. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
