Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Kl/NGL. TEATRARNE
från att släppa sig riktigt lös. I det rent dramatiska visade
hon likväl goda anlag, i opera comique’n uppenbarade hon
skälmskhet och humor, ägde dessutom naturlig känslofullhet.
De stora uppgifterna uppburos af lyrisk renhet, i hennes bästa
uppgifter af naturlig hänförelse. Frihet från alla olater och
allt manér i sång och aktion utmärkte henne alltid.
Carolina Maria Sandell, sedan fru Baeckström, därefter fru
Sandell. K. T:ne 1 juli 1887-30 juni 1888. K. Dr. T. 1 juli
1888-30 juni 1898. Dr. T. 1 juli 1906-30 juni 1907. Nya
K. Dr. T. 1 juli 1907-30 juni 1910.
Född i Stockholm den 13 juli 1861 (föräldrarna voro kassören
Gustaf Vilhelm Sandell och Sofia Carolina Cederbom), studerade
hon vid Kungl. Teaterns elevskola 1881—82, debuterade vid
Stora Teatern i Göteborg under Lorentz Lundgrens direktörs5
tid den 18 jan. 1884 som Géneviève i »De onyttige» och den
8 febr. i hufvudrolen i »Elfvan» och var anställd vid nämnda
teater den 1 febr. 1884-15 juni 1885. Under denna tid ut»
förde hon en mängd roller, bland dem Gurli i »En räddande
ängel», titelrollen i Dora, Natalia i »Furstinnan Gogol»,
Hedvig i »Vildanden», Ofelia i »Hamlet», Yvonne i »Seraphine».
Hösten 1885 tog hon anställning vid Nya Teatern i Stock»
holm hos Josephson och Holmquist och väckte där allt ifrån
sina första steg stort uppseende genom sina väl genomtänkta
och utarbetade prestationer, utmärkta för »osökt naivitet och
spiritualitet, inre glöd och öfvertygande sanning, oräddhet i
känsloframställningen, säkert grepp på det hufvudsakliga i
karaktären», dramatisk intelligens med ett ord. Hon spelade
några flickroller i »Sabinskornas bortröfvande», »Höstsol»,
»Vårluft», »Tilli», »Barnet» och större roller i »Väninnor»,
»Arbetarens hustru» (zigenerskan Kerttu), »Ett val» (Eva) och
»En förlofning». Efter två år vid denna scen öfvergick hon
1887 till Kungl. Teatern, där hon gjorde sin entré på Stora
Teaterns scen som Elfrida i »Askungen». Under de elfva år,
hon nu tillhörde kungliga scenen, fick hon många betydande
uppgifter, bland dem titelrollen i »Råttan», Fanchon i »Syrsan»,
Francine i »Francillon», Julia i »Galeotto», Louise i »Kabal och
kärlek», Marie i »Clavigo», Svanhild i »Kärlekens komedi»,
Leonora i »Ära», Lois i »Skiljovägen», Bertha i »Sanna kvin»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
