Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tåget åter fram i dagen och inlöper vid
stationen Airolo.
Från Airolo till Fiesso erbjuder vägen
jemförelsevis föga märkligt, men liär störtar
Ticino utföre klippans branter med en
sänkning af tio till sex fot på liundra. På två
kilometers längd måste banan här nedgå 160
meter, livilket sker genom två spiraltunlar en
på hvardera sidan om floden. Ytterligare
andra tunlar följa, tills Lavorgo uppnås, der ett
nytt stalp med liöjdskilnaden 1 : 6 vidtager
samt till sist passeras genom den dubbla
spiraltunneln vid Travi, hvarefter tåget inlöper på
Giornicos bangård, hvarmed Gotthardbanans
egentliga, romantiska bergpartier taga slut.
Ticinodalen vidgar sig allt mera och vid Biasca
förkunna de solbelysta fälten Italiens närhet.
Yi vilja derföre ej längre pröfva läsarens
tålamod genom att fortsätta färden till Bellinzona,
Lugano och Chiasso.
Inalles har Gotthardbanan icke mindre än
42 broar, hvilka nästan alla äro betydande
byggnadsverk, som gifva banan hennes
karakteristiska landskapsprägel. De andra mera i
jernvägstekniskt än i estetiskt hänseende
märkliga konstbyggnaderna, nemligen tunlarne,
inalles 53 stycken, hafva en sammanlagd längd
af 40.7 kilometer. Hela anläggningen har
kostat omkring 240 millioner francs.
Liksom hvarje ny pulsåder för samfärdseln
vanligen snart förgrenar sig for att sprida lif
och handel öfver allt vidare områden, så har
äfven med Gotthardbanan sammanknutits ett
sidonät af banor, som allt mera utbredes. En
af de märkvärdigaste planerna till detta
trafiknäts vidgande må här omnämnas.
I Urserendalen ligger den täcka byn
An-dermatt på 300 meters höjd midt öfver den
stora Gotthardtunnelns tak. Meningen är nu
att till liufvudtunneln nedspränga en snedt
gående grentunnel från Andermatt samt befara
densamma med vagnar, ämnade att dragas
med jerntrådlinor. Yid tunlarnes förening
skola utvidgningar göras för anläggning af
station med restaurant och så vidare i bergets
mörka innandöme. Resande i mängd skola
utan tvifvel strömma till denna högst
egendomliga och alldeles makalösa jernvägsstation
samt genom grentunneln begifva sig upp till
den Vackra alpdalen, hvarforutom denna senare
samfärdsled väsentligt skall bidraga till
förbättrandet af den stora tunnelns ventilation.
De tekniska svårigheterna ställa naturligtvis
icke några oöfvervinliga hinder i vägen för
företaget, men det är möjligt att penningar
komma att tryta för den sällsamma planens
genomförande.
Lukts
T\et är svårt nog att förstå, hvarföre
lukt-sinnet såsom kunskapskälla blifvit i
jem-förelse med synen och hörseln så föga
upp-arbetadt. För den civiliserade menniskan är
lukten visserligen ett i undantagsfall väl
be-höfligt hjelpmedel för inhemtandet af
erfarenhet om tilldragelserna i den omgifvande
verl-den eller för undvikandet af vissa obehagliga,
ofta äfven för lielsan skadliga luftarter, hvilkas
tillvaro hvarken med syn, hörsel, känsel eller
smak kan upptäckas. Men med den stora
betydelse för själslifvets odling, som bruket
af ögon och öron onekligen eger, kan gagnet
af den till platsen så framstående näsans
verksamhet för vårt andliga eller lekamliga väl
naturligtvis icke på långt när likställas. Detta
är så mycket mera anmärkningsvärdt, som
luktsinnet synes väl egnadt att, fullkomnadt
i n n e t.
och rätt tillgodogjordt, förmedla en i många
afseenden bättre vetskap om den yttre
naturen, än som endast med synförnimmelsen
kan ernås. Framför känseln och smaken har
lukten ett obestridt företräde med hänsyn till
mängden och bestämdheten af samtidiga
sensationer samt beloppet af de kunskaper, som
sålunda förvärfvas.
Luktorganets inrättning är mycket simpel.
Det består i sjelfva verket endast af en
slem-liinna, som bekläder näshålorna jemte deras
musselben och hvari luktnerven utmynnar. De
intryck, som hos slemhinnan förorsakas af
luktande ämnen (gaser), ledas genom nerven
till hjernan, der de förnimmas såsom lukt.
Bekant är att lukten, som hos menniskorna
förslöas i samma mån’ som lefnadssättet
förfinas, dock kan i viss mån hos enskilda skär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
