Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medelst en särskild apparat »sonometern»
kan man till och med uppmäta storleken af
en sådan olikhet. Sonometern består af två
enkla trådrullar, fästade en i hvardera änden
på en graderad stång och insatta i den nyss
beskrifna apparatens galvaniska strömledning
så, att strömmen i den ena går åt motsatt
håll mot strömmen i den andra. Mellan de
båda rullarné är en flyttbar rulle, insatt i den
inducerade strömmens ledning; när denna rulle
står midt emellan de båda ändrullarne, åverkas
han lika starkt af begge, men livarje flyttning
•åt endera sidan framkallar en undulatorisk
ström, som höres i telefonen. Om man nu
insticker ett metallstycke i livartdera
induk-toriet, så kan den flyttbara rullen föras i
något nytt läge, tills jemnvigt inträffar, och
rullens afstånd från stångens midt angifver då i
godtyckligt mått skilnaden mellan
metallstyckenas ledningsförmåga för inducerade strömmar.
Sonometern kan äfven användas såsom
»av-diometer» eller för att undersöka styrkan hos
olika personers liörorgan. Det är då nog att
insätta ändrullarnes motsatta trådlindningar
jemte en mikrofon i en galvanisk strömledning
och i den flyttbara rullens tråd inställa en
telefonisk hörapparat. Så snart denna
flyttbara rulle befinner sig i något annat läge än
jemnvigtsläget, höres ljud i telefonen, men på
ringa afstånd från detta är ljudet så svagt,
att endast skarpa öron kunna uppfatta det.
För dåliga öron måste således rullen flyttas
längre bort från jemvigtsläget, innan ljud
för-nimmes. Det har visat sig’ att hörselns skärpa
för kort tid ökas, när lungorna fyllas med luft
och andedrägten hålles tillbaka.
Tillsammans med telefonen har mikrofonen
äfven på mångfaldiga andra sätt häfdat sin
användbarhet vid olika vetenskapliga
undersökningar, och till och med för så praktiska
behof, som uppletandet af källådror, har man
funnit sig kunna i nattens tystnad påräkna
hjelp af mikrofonen vid ertappandet af de
ljuddallringar, som komma från underjordiska
vattenlopp.
Vid den elektriska utställningen i Paris
1881 öfverfördes genom mikrofoner sång och
musik från Stora operan (och andra teatrar)
till utställnirigsbyggnaden i Champs Elysées,
livarest särskilda rum funnos anordnade för
åhörare. En hel rad mikrofoner voro
upp-stälda längs operascenens ramp och förenade
med en Bell-hörapparat i utställningsbyggnaden.
För livarje åhörare funnos två apparater, af
hvilka den ena fick ljud från en mikrofon på
scenens ena sida, den andra från en sådan på
andra sidan. Åhörarne kunde således med
hörseln följa sångarnes rörelser på scenen.
Alla toner, både starka och svaga, framkommo
med öfverraskande noggrannhet och hvarje
särskild stämma kunde tydligt igenkännas.
Uppfördes dans på scenen, hörde man de
dansandes fotsteg och rörelser. Applåderna
hördes så larmande, att åhörarne frestades att
applådera. Under mellanakterna hördes ljud
från samtalen i salongen. Illusionen - var så
fullständig, att man kunde tro sig vara
närvarande i sjelfva operasalongen.
Tebes under.
Y7id Nilen i Öfre Egypten låg i den äldsta
’ historiska forntiden en mägtig och stolt
herskarestad, hvarest Asiens och Afrikas
handelsvägar stötte tillhopa; dess blomstringstid
inföll, om räkningarne ej bedraga, i sextonde,
femtonde och fjortonde århundradena före
Kristus och i synnerhet under de tider, då
ko-nungarne Thotmes III, Amenhotep III och
Ramses II förde spiran öfver Egypten.
Staden var då rikets residensstad och en berömd
medelpunkt för bildning och konst. Der
byg-des tempel, utliöggos bildverk och obelisker
och inristades prydliga minnesskrifter på en
tid, då Europa låg försänkt i barbarismens
djupaste dvala.
Nu står Europa redan på kulturens
höjdpunkt och skaror af europeiska turister besöka
årligen det urgamla Egypten och dess forna
konungastad, forntidens praktfullaste stad, for
att beundra nutidens mest vördnadsbjudande
ruiner: dråpliga tempel och kolossala pelarsalar,
som för tre tusen år sedan voro verldens
underverk och hvartill vår tid ingenstädes kan
uppvisa något motsvarande. De voro en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
