Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hörseln hos andra djur. D’Olivet
berättar i sin minnesteckning öfver Pelisson,
att denne för att fördrifva ledsnaden under
en tid, då han satt inspärrad i ett ödsligt rum,
der dagern endast inträngde genom en smal
fönsteröppning, och icke hade annan betjening
än en enfaldig bask, som nästan ständigt
spelade säckpipa, företog sig att tämja en
spindel,; som han såg spinna sitt nät uppe i
fönsteröppningen. Han lade alltid några flugor
på fönsterbrädet, när basken började spela.
Spindeln vänjde sig småningom att igenkänna
pressas genom de vanligen sex (stundom åtta
fyra eller två) spinnvårtor, som sitta i bukens
bakände och af hvilka hvar och en ytterst
slutar i en stor mängd (ofta hundratals)
mikroskopiska spinnrör. Ur dessa framträda de
många fina trådarne, som vid beröringen med
luften stelna och hopfiltas till en enda tråd.
En sålunda sammansatt tråd är så fin att,
enligt uträkning, fjorton tusen skulle behöfvas
för att bilda en tråd af ett menniskoliårs
tjocklek, och de enskilda trådarne äro
naturligtvis betydligt finare, enär de kunna uppgå
Skorpionspindeln.
säckpiptonerna och framrusade för att gripa
sitt byte. Grenom att alltid locka spindeln
med samma melodi och genom att lägga
flugorna allt närmare sin egen plats, lyckades
han efter några månaders öfning tämja
spindeln så väl, att denne vid första signal kunde,
för att gripa sin fluga, rusa ända fram till
rummets bortersta ände och till och med upp
på fångens knän.
Spindlarnes spinnförmåga är emellertid
alltid deras förnämsta kännetecken. Trådämnet
afsöndras i körtlar, som befinna sig bland
in-elfvorna, under form af en klibbig vätska,
hvilken kan utdragas till ofantligt fina,
elastiska trådar. Detta sker, då detsamma ut-
till flera tusen i samma träd. Är detta icke
ett under?
Spindlarne hafva inga vingar och kunna
icke flyga men segla i stället ofta genom
luften på sina trådar. De långa finspunna
dvergs-nät (Marietråd), som man i synnerhet under
vackra höstdagar (i Oktober) ser skimra i
luften eller fladdra från buskar och träd, äro
de färdmedel, som de begagnat. När en
spindel vill anträda en luftresa, kryper han högst
upp på det föremål, der han befinner sig,
vänder upp bakdelen och utpressar trådar, som
förlängas af luftdraget: derpå släpper han
fotfästet och seglar i väg, när trådens fäste vid
luften är stark nog att bära honom. Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
