Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedermera genomgå några förvandlingar, såsom
hos insekterna är fallet. För öfrigt äro som
bekant spindelväfvarne för både honor och
hanar ämnade att på en gäng tjenstgöra som
bostäder och som fångnät. Mångfaldiga äro
de sätt, på hvilka spindlarne fastgöra sina nät.
Den vanliga trädgårdsspindelns eller
korsspin-delns (Epeira diademata) nät hör till de mest
intressanta af sitt slag. På det ställe, han
finner tjenligt, utspänner spindeln först öfversta
tvärtråden och sedan de andra trådar, som
bilda nätets yttersta ram. Derefter uppdrages
en diameter, från hvars midt radier utsändas
åt alla håll, hvilka slutligen sammanbindas
med korta stegpinn-lika tvärtrådar, i det
spindeln, utgående från midten, kringlöper i en
spiral. Man har gjort den iakttagelsen, att
tvärtrådar ne äro till beskaffenheten helt olika
det öfriga nätet. De äro mycket elastiska
och dessutom beklädda med ett klibbigt ämne
i form af små klumpar, som mycket bidraga
att qvarhålla de insekter, som förirra sig till
nätet. Ett nät af medelstorlek kan anses
innehålla omkring 90,000 dylika små klumpar,
och ett stort nät af 35—40 centimeters
diameter omkring 120,000, ehuru spindeln, om
han icke hindras i sitt arbete, kan färdigvirka
hela nätet på 30—40 minuters tid. I midten
af nätet eller på något lämpligt, genom en
tråd med nätinidten förenadt ställe i nätets
närhet slår spindeln sig ned för att lura på
rof. Vid minsta ryckning i nätets trådstomme
är spindeln beredd att angripa orostiftaren,
som snart får böta med lifvet; men om bytet
befinnes vara allt för obehagligt, såsom t. ex.
en stor geting, så befriar sig spindeln från
detsamma genom att afbita trådarne rundt
omkring.
Välbekanta är de spindelväfvar, som
finnas utspända i boningsrum och på andra
husplatser i vråar, der rengöring sällan kommer
i fråga. De tillhöra någondera af de två
vanliga husspindlarne (Tegenaria domestica och
T. Derhamii) och brukades fordom, sedan de
rengjorts, såsom invärtes botemedel mot frossa.
I stället för att uppsätta nät eller vanliga
väfvar bruka somliga spindelarter hopväfva sitt
spinnämne till ett fint tyg, livaraf ett slags
tält göres. De högst märkvärdiga
vattenspind-larne (Argyroneta aquatica) bygga sina små
nästen eller »klockor» under vattnet, der de
fästas vid någon vattenväxt eller dylikt. Den
luft de behöfva för andningen erhålla de från
atmosferen. För vanliga behof och när de
äro ute på rof äro de hänvisade till de små
luftblåsor, som sitta fästade vid kroppshåren
och gifva djuren ett sillVerskimrande utseende
under vattnet. Men sjelfva nästet fylles med
luft på ett ytterst behändigt sätt. Spindeln
uppstiger förnyade gånger till vattenytan och
nedför tillbaka utom den vanliga luftklädseln
en särskild mellan buken och baklåren
fast-häftad luftblåsa, som hvarje gång qvarlemnas
i nästet, tills detta sålunda erhållit ett för
den närmaste tiden tillräckligt förråd af luft.
Få åtgärder inom djurverlden äro egendomligare
än denna och icke heller finnas der många,
hvilkas härledning är svårare att förklara.
I de heta länderna förekomma ett slags
stora spindlar med ludna kroppar, och fyra
lungsäckar samt endast två par spinnvårtor.
De tillhöra en spindelklass, hvars flesta
medlemmar icke spinna väfvar eller nät, utan
vistas i murliål och andra gömslen; somliga
gräfva gångar i jorden, hvilka beklädas med
spinnämne och tillslutas med en rörlig dörr.
Dessa senare äfven i södra Europa
förekommande s. k. minörspindlar äro rätt
besynnerliga varelser, som om nätterna gå ut på rof
men om dagarne äro hemma i sina nästen,
hvartill ingången spärras så väl med dörrens
tillhjelp, att det icke lönar mödan för någon
objuden att söka inträda, då husbonden är
hemma. De stora »fogelspindlarne»,
märkvärdiga såsom de största af alla spindlar, inrätta
sina nästen i barken på träd eller på andra
liknande ställen, hvarjemte somliga gräfva
gångar i jorden såsom t. ex. Mygale nidiftcans
i Vestindien, en verklig minörspindel. Den
af bildade stora fogelspindeln (Mygale
avicu-laria) i Brasilien, har en kroppslängd af fem
centimeter utom de långa benen och en styrka
som svarar deremot. Den bekante resande
naturforskaren Bates såg en gång två små
foglar insnärjda i en tät, hvit väf, som en
fogelspindel spänt öfver sin bostad i en
trädklyfta. Den ena fogeln var död, men den
andra låg under spindelodjurets kropp icke
fullt död men öfversmord med smutsig saliv.
Spindeln bortdrefs och foglarne tillvaratogos
af Bates, men den lefvande dog snart. Samma
resande såg vid ett annat tillfälle barnen i
en indianfamilj leda en stor fogelspindel efter
sig liksom en hund, fästad vid ett kring
kroppen lindadt snöre. Flera exemplar af
fogelspindeln hafva öfverförts lefvande till Europa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
