Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Astrofy si k.
Qolljusets spektrum är bekant från en
fore-^ gående uppsats (spektroskopi). Då de i
riklig mängd deruti uppträdande mörka
li-nierna jemföras med ljuslinier, som lemnas af
glödande gaser, finner man många ljuslinier,
bvilkas lägen alldeles sammanfalla med vissa
mörka linier i solspektret. Synnerligt öfver-
ljusa delar. De öfriga ljusslagen upptagas af
gaserna, som åter utstråla dem åt alla håll
och följaktligen försvaga eller förmörka ljuset
i livarje särskild rigtning, således ock i
genom-gångsrigtningen. Om nu gasernas egna
ljusförråd icke åro nog starka att ersätta den
genom spädningen uppkomna förlusten, måste
Fig. 1. Fraunhofers karta öfver solens spektrum.
raskande är detta
förhållande
hosjern-gasen, hvars flera
hundra ljuslinier så
fullkomligt hafva
sina motsvarigheter
i solspektrets mörka
linier, att likheten
till och med
sträcker sig till de
minsta detaljer i
lini-ernas utseende, i det att en jernlinies större
glans alltid motsvaras af större mörker hos
den fraunhoferska linien. Det kan derföre
icke gerna betviflas, att de förmörkade linierna
i solens spektrum just uppkommit derigenom,
att de motsvarande ljusarterna bortplockats af
sådana gaser, hvilka i glödande tillstånd
utsläppa enahanda ljusslag. Om således solen
är en glödande, fast eller flytande massa,
om-gifven af heta gaser, så föreställer man sig
att genom gashöljet framgå alla ljusslag, som
icke motsvara det från gaserna utstrålande
ljuset, ohindrade rätt fram, bildande solspektrets
ljussvaga ställen
visa sig i
solspektrets motsvarande
delar. Sådana
ljussvaga ställen äro i
sjelfva verket de
fraunhoferska
linierna; och bland de
gaser, som föranledt
dem, hafva
spek-troskopisterna trott
sig finna flera bekanta jordiska ämnen, såsom
exempel hvarpå kunna anföras jern, natrium,
väte, calcium, magnesium, barium, nickel,
kobolt, krom m. fl. Om deremot solatmosferen
innehölle några gaser, så heta, att deras ljus
vore mer än tillr-äckligt att ersätta den nämda
förlusten, måste ljusstarkare linier visa sig på
spektrets deremot svarande ställen. Detta
förhållande ligger till grund för tron på närvaron
af syrgas, och möjligen äfven qväfgas, i
so-len* atmosfer. Genom det nu anförda är i
största korthet redogjordt för de slutsatser och
antaganden om solmassans kemiska beskafFenhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
