Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genast åter genom den i stapeln inträdande
kemiska verksamheten, och i ledningstråden
framflödar derföre en oafbrutet sig förnyande
ström. Den kemiska verksamhetens
elektro-motoriska kraft är sålunda alltid motsatt
ten-sionsskilnaden, så länge strömmen
pågår. Den långvarighet hos
ten-sionsskilnaden i sluten kedja, som
härigenom åstadkommes, utgör just
det utmärkande draget för den
galvaniska elektriciteten, som
derfore äfven, till skilnad från den
af mera statisk natur varande
gnidningselektriciteten, plägar
kallas dynamisk elektricitet d. v. s.
elektricitet i rörelse eller
ström-ning.
Den elektriska kraftens
egenskap att framkalla kemisk
sönder-delning hos de vätskor, genom
hvilka den framgår, har ledt till
anordningen af ett särskildt slags
batterier, s. k. sekunHärbatterier
eller akkumulatorer, hvilkas alla
staplar innesluta en enda metall,
stäld i en sur vätska. Den
elek-tromotoriska kraften hos sådana
akkumulatorer beror på metallens
forändring (oxidation) genom de
sönderdelningsprodukter, som
bildas då en elektrisk ström
genomgår stapeln. De måste derföre
vara på förhand laddade genom
den elektriska strömmen från ett
galvaniskt batteri eller en
dyna-momaskin, och verka sedan
medelst galvaniska polarisations- eller
sekundärströmmar, så länge någon
tensionsskilnad finnes.
För att förstå detta, kunna
vi föreställa oss poltrådarne från
ett galvaniskt batteri fästade med
ändarne vid hvar sin platinaplåt,
hvilka plåtar befinna sig helt nära
hvarandra nedstälda i något
syrligt vatten. Strömmen framgår
nu från ena plåten genom vattnet till den
undra och sönderdelar vattnet, så att
syrga3-bubblor afsätta sig vid ena plåten och
vätgas-bubblor vid den andra. De båda plåtarne
erhålla härigenom olika elektrisk tension och
förhålla sig till hvarandra ungefär som en
zink-och en kopparplåt. Om derföre det galvaniska
batteriet frånkopplas och platinaplåtarne
förenas med hvarandra genom en metalltråd,
genomgås denna af en elektrisk ström.
Gr. Planté anstälde försök med en mängd
olika metaller, hvilka han i olika vätskor
utsatte för den elektriska strömmens
verkningar, och resultatet af dessa
försök blef den, att den kraftigaste
sekundärströmmen erhölls af bly
i utspädd svafvelsyra. Den efter
honom benämda Planté-cellen
består af ett cylindriskt glaskärl
med utspädd svafvelsyra, hvari två
blyplåtar • befinna sig. Båda äro
för att erbjuda så stor yta som
möjligt spiralrullade, den ena
inuti den andra, och för att hålla
dem skilda från hvarandra äro
strimlor af guttapercha
mellan-lagda. Sättas dessa plåtar i
förening med ett galvaniskt batteri,
så bubbla gasblåsorna i början upp
ifrån dem utan att just mycket
fästa sig vid metallen, men efter
hand öfverdrager sig slutligen den
positiva polplåten med en hinna
af brun blysuperoxid. Den andra
plåten behåller sig blank.
Frånkopplas nu laddningsbatteriet och
förenas plåtarne med en
platina-tråd, så framgår i denna en af
blysuperoxid, bly och utspädd
svafvelsyra framkallad
polarisations-ström, motsatt den ursprungliga.
Blysuperoxiden reduceras till en
svampig blyhinna, hvarigenom
strömmen afstannar: stapeln är
urladdad. Den kan laddas ånyo,
hvilket bör ske i motsatt led, så
att den andra blyplåten förses
med beläggning af superoxid,
hvil-ken sedermera genom urladdning
omsättes till svampigt bly.
Genom flera upprepade laddningar
och urladdningar förvandlas
slutligen båda plåtarne till stort djup
till svampiga massor, hvilka betydligt öka
metallernas för vätskan utsatta ytor, och stapeln
blir på detta sätt preparerad eller mogen att
mottaga den slutliga, definitiva laddningen,
som nu sker på en gång och i en rigtning.
Med ett par Bunsenska element kan man
på detta sätt ladda ett helt batteri af sekun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
