Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hända hafva de äfven något slags fri förtäring
på bekostnad af de födoämnen, som af
holo-turierna inmundigas.
Underbar är också vissa fiskars samlif med
hafsanemonerna (ett slags polyper, äfven
kallade hafsrosor). Hvar och en torde veta, att
dessa senare djurs valsformiga kroppar sitta
med ena änden
fä-stade vid en
under-liafsklippaoch hafva
i andra änden en
med tentakler eller
trefvare omgifven
mun. När en krabba
eller något annat
djur törnar emot
någon af de
utsträckta trefvarne,
gripes den
vilse-komne vandraren,
och instoppas såsom
ett välkommet, by te
i munnen. På detta
sätt skaffar sig
hafs-anemonen sitt
lifs-uppebälle och
hennes känslighet är
naturligtvis det
hjelpmedel, som
sätter henne i stånd
att stilla sin
hunger. Djurets
samlif med fiskar är
derfore ganska
öf-verraskande. Man
skulle tycka, att
fiskens påhelsning
hos hafsanemonen
måste drifva detta
för all yttre
beröring så känsliga djur
att gripa
inkräktaren och sluka
honom på öfligt sätt. t
Men alla
iakttagelser öfverensstämma deri, att något
märkvärdigt vänskapsförbund stiftats mellan de båda
diuren. Man har sett fiskarne simma in och
ut genom anemonernas munnar, och
anemo-nerna tillsluta sig omkring dem, liksom för
att dränka dem i en lefvande graf, men öppna
sig sedermera åter och släppa fångarne ut
i det fria. På samma sätt har man äfven
sett fiskar besöka ett slags tropiska
sjö-stjernor.
»Fregatten » (Physalia) och andra maneter,
bekanta för sina skarpa nässelorganer, borde
for dessa brännande gissel vara en skräck för
alla främmande besökare. Men detta är icke
förhållandet. Ett slags fiskar, befryndade med
makrillfiskarnes
slägte, tyckas lefva
i ständigt sällskap
med maneter,
htfil-kas armar bokstaf
ligen äro späckade
med stickvapen af
det förskräckligaste
slag. En i
Nordsjön förekommande
täggm akrilfGaranx)
lefver på aldra
förtroligaste fot med
den vackra
maneten Chrysaora
isso-ccela, hvars farliga
vänskap han tyckes
särdeles högt
värdera. ...■••
Många musslor
herbergera inom
sina skal vissa, små
kräftdjur såsom
hyresgäster. Redan
Plinius och
Plutar-kos kände
vänskapsförhållandet mellan
skedmusslorna och
de krabbor, som
fått namnet
Pinno-teres veterum, men
den förklaring desse
gamle författare,
hvar på sitt sätt,
lemna häröfver,
ta-ges numera icke
gerna för god.
Krabban synes blott
använda musslan såsom tillflyktsort, hvarifrån
hon obemärkt kan göra sina utfall och knipa
byten, som hon efter hemkomsten till musslan
i ostördt lugn förtär. Några smulor komma
derunder möjligen musslan till godo, som
sålunda icke blir alldeles obelönt för den fristad,
hon unnar den lille röfvaren. Ett hos
perl-musslorna förekommande kräftdjur har ansetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
