Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande vattenytan. Ett stort isstycke har väl
ofta ett fullkomligt klart och strukturlöst
utseende, men dess molekyler äro icke desto
mindre alla med strängaste ordning hopfogade
efter en matematisk plan.
Tyndall har med ett vackert experiment
visat detta. l)å ett klart isblock utsättes för
värme, frigöras dess molekyler från de polära
krafter, som hopfogat dem, i alldeles samma
ordning som då de hopfogades. Vi kunna se
förloppet om vi kasta ett knippe ljusstrålar
’på en iskifva i naturlig form eller som
ut-skurits ur en större massa parallelt med
frys-ytan, och låta de genomgångna strålarne
brytas genom en lins så, att en ljusbild af hvad
som försiggår i isen kan afteckna sig på en
mörk skärm. När isen börjar smälta, sker
detta långsamt i en mängd olika punkter, men
kring hvarje punkt ordnar sig vattnet i form
af en sexuddig stjerna eller sexbladig blomma.
Iskristallbildningen är rent omvänd och
isbyggnaden afslöjad. På de isblock, som
isförsäljare kringköra på gatorna, ser man ibland vid
varmt väder här och der några oklara, mjölk-
aktiga fläckar, som, om de granskades under
mikroskop, skulle visa sig bestå af en massa
små stjernor eller blommor, ehuru de äro så.
små att de nästan äro osynliga for blotta ögat.
Isens underbara inre byggnad är likadan
i det minsta stycke som i det största: hvarje
minsta del eller molekyl är derföre antagligen
också bunden vid sina grannar genom
enahanda polära krafter och sjelf uppbygd efter
alldeles samma plan som det hela. Hvarje
molekyl .vatten är sammansatt af tre andra
molekyler: en af syre och två af väte. Man
kan tänka sig dessa tre delar fästade vid
hvarandra i form af en liksidig triangel och
af en mängd sådana trianglar kunna
sedermera lätt sexuddiga stjernor bildas. Men vi
få icke tro, att alla ämnen, som i likhet med
vattnet bestå af tre enkla molekyler, äfver»
kristallisera på samma sätt. Det sagda äi
endast sagdt för att antyda, hvad
vetenskapsmännen börjat tänka om dessa ämnen och
hvilka bestämda former ideen om kropparnes
molekyler, deras byggnad och grupperingar,,
börjar allt mera erhålla.
Indiska bot- och undergörare.
TTvar och en af de stora verldsreligionerna
har att uppvisa enskilda svärmare, hvilka
icke nöja sig med det mått af sällhetsutsigter,
som står alla troende till buds, utan fastmera
söka med alla upptänkliga medel för sig
ensamma tillskansa sig någon företrädesvis hög
grad af varaktig salighet. I synnerhet torde
detta vara förhållandet hos bekännare af
brah-maismen. Enligt denna religionslära är
men-niskosjälen en fallen himmelsk ande, som
blif-vit ådömd straffet att vistas härnere i
kroppens fängelse, och en hvar, som allvarligt
sträfvar efter frälsning, bör derföre småningom
frigöra sig från de jordiska bojorna på
försakelsens törniga stråt genom allt strängare
späkningar af det syndiga köttet d. v. s.
genom sjelftortyr.
Hos intet folk torde känslan af andakt
och förtroendet till gudomligheten vara mer
högt utvecklade än bland de Brahmadyrkande
hinduerne, och de segrar öfver köttet, som
åtskilliga af vår kristna kyrkas bekännare till-
kämpa sig för hedern att få anses såsom
helgon, äro ett intet i jemförelse med de
sjelf-plågerier, hvilka Hindostans botgörare frivilligt
ålägga sig. Asketerne räknas derstädes i
hundratusental, och år ut, år in vandra dessa
underbara svärmäre i större och mindre tiggande
och bedjande skaror genom landet. Man ser
sådana menniskor, hvilkas armar hållits så
länge uppsträckta rätt i vädret, att musklerna,
alldeles styfnade, icke längre förmå draga dessa
lemmar tillbaka i det rätta läget. Andra
if-tare knäppa händerna så ihärdigt, att
fiDger-naglarne slutligen borra sig igenom köttet.
Åtskilliga låta till och med nedgräfva sig,
upp-räta eller upp- och nedvända, helt och hållet
eller delvis i jorden. Här ser man en troende
sätta sig på jernspetsar, som intränga i
musklerna, och der lägger sig en annan på marken
med bröstet betäckt af het aska. Ja, man
har sett personer som, sträckta på marken,
gömt sitt ansigte under en skolla af fuktig
mull, hvari senapskorn blifvit sådda, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
