Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Edisons glödlampa.
hettade, att de börja
glöda. Det kan
likaledes hända, att
då på ett eller
annat helt kort stycke
den fasta ledningen
är afbruten, så att
mellanrummen
utgöras af t. ex.
at-mosferiskluft, hvars
ledningskraft är så
klen, att
elektriciteten icke med lugn
strömning kan
framtränga, densamma
hoppar igenom det
stycket, om det icke
är allt för långt,
under bildning af
eldgnistor d. v. s.
lösslitning af små
glödheta partiklar
från den bättre ledningen vid
terna, hvilka gnistor föra med
såsom om hela ledningen vore
igenom.
Fig. 2. Swans glödlampa,
[-öfvergångspunk-sig-]
{+öfvergångspunk-
sig+} strömmen,
oklanderlig allt
Vid upphettning
till omkring 700°—
800° C. börjar hvarje
kropp, som vid den
temperaturen är fast
eller flytande, % att
glöda, och
glödnin-gen tilltager i
ljusstyrka allt efter som
temperaturen
stegras. De
ljusmängder, som under
glöd-ningen utstråla, äro
dock olika allt
efter ämnets
beskaffenhet, och af alla
kända ämnen är
kolet det, som
glöder med största
glans. Luftarter
tyckas deremot,
äf-ven vid mycket stark
upphettning, utsända högst obetydligt ljus. Så
är t. ex. enligt iakttagelse af Siemens, vanlig
atmosferisk luft vid 1500° C. ännu så mörk, att
ögat deraf icke erhåller något ljusintryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
