Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flickas i en metallisk ledning för en
tillräckligt stark elektrisk ström, alltid upphettas till
glödning. Deremot har kolet, i synnerhet
vanligt träkol, den ledsamma vanan att lätt
oxideras och försvinna i gasform (såsom kolsyra),
då det glöder i syrehaltig omgifning, således
äfven i luften.
»Glödlampor» kallas företrädesvis alla de
elektriska lysapparater, hos hvilka hela
ljus-förrådet utstrålar från ett till glödning
upp-hettadt dåligt strömledarstycke i fast form.
Redan år 1845 erhöll E. A. King patent på
en dylik lampa, men hvarken denna eller flera
af en smal men tillika stark tråd af kol,
lämplig att insättas under en lufttom glaskupa i
en elektrisk strömledning. Kolämnet
fram-stäldes af Swan genom forkolning af bomull,
af Edison genom forkolning af bambufibrer
och af Maxim af förkoladt papper, men de
omständliga bearbetningar, medelst hvilka
upp-finnarne gåfvo kolmassan nödig styrka och
fasthet, kunna ej här beskrifvas. I en glaskupa,
livarifrån luften bortpumpades, inpassades den
på olika sätt, mest i hästskoform, böjda
koltråden sålunda, att ändarne kommo i förening
med de metalltrådar, som voro ämnade att
efterföljande uppfinningar i samma väg kunde
tillvinna sig någon större uppmärksamhet eller
arbeta sig fram från de mer och mindre
misslyckade försökens ståndpunkt. Först vid
slutet af år 1879 kom från New-York ett
telegram, som berättade, att Edison konstruerat
ett slaga ytterst enkla och billiga glödlampor,
hvilka hade den vigtiga egenskapen att vara
verkligt brukbara.
Samtidigt med Edison hade emellertid
äfven andra, deribland Swan och Maxim,
sysselsatt sig med lösandet af den vanskliga
uppgiften, och det är svårt att säga, hvilkenderas
arbete lyckats bäst. Alla hade de slutligen
rigtat sina bemödanden på åstadkommandet
framleda den elektriska strömmen. Dermed
var glödlampan färdiggjord. Det ömtåligaste
hos en dylik lampa torde vara dels föreningen
mellan kolet och metallen, dels lufttätheten:
den förra får icke lida något af bräck genom
den starka hetta, för hvilken äfven
metall-trådändarne blifva utsatta, då kolet glöder,
och den senare måste vara absolut, ty en
glödlampa, hvari luft kan intränga utifrån, är så
godt som alldeles värdelös.
Glödlampor kunna framställas med nästan
huru stor lyskraft som helst, i det att
kol-trådarnes längd ökas och elektricitetskällan
göres tillräckligt stark, men för bruk inomhus,
hvilket ännu så länge är glödlampornas sär-
Fig. 4. Trouvés polyskop instucket i munhålan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
