Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gräshoppv
T)land de många plågor med hvilka Israels
-U gud hemsökte Egypten, då Pharao icke
ville släppa judarne ur riket för att låta dem
draga hem till sina fäders land, voro
gräshopporna icke den lindrigaste. Det heter i
bibeln, att de öfvertäckte landet »och gjorde
det svart» och »åto upp allan grödan i
lan-dena och all frukt på trän, som qvar var
blifven efter haglet, och läto intet grönt blifva
qvar på trän och uppå grödan på markene i
hela Egypti lande».
Sedan den tiden, likasom sannolikt förut,
har samma landsplåga mer än en gång
ut-bredt förödelse mångenstädes på jorden. Från
alla verldsdelar hafva åtskilliga resande
meddelat berättelser om de vidsträckta
vandringståg, som gräshopporna tid efter annan
företaga. Dessa vandrande gräshoppor tillhöra
utan tvifvel flera olika arter, men den af
dessa, som i Europa gjort sig mest bekant
och fruktad, är allmänna sträckgräshoppan
(Pachytylus migratorius), livars egentliga
hemvist är södra Europa samt vissa delar af
ve-stra Asien; äfven till Sverige hafva de
obehagliga gästerna åtskilliga gånger sträckt sina
utflygter, ehuru blott i smärre flockar, hvilka
icke anstält någon betydlig förödelse.
Honorna af denna art lägga i slutet af
sommaren sina ägg i marken, i det de med
bakkroppens spets borra ett lagom djupt hål,
hvari äggen nedläggas och derefter
omsorgsfullt betäckas med jord; för öfrigt läggas de
äfven stundom hvarsomhelst på grässtrån,
buskar o. s. v. öfver jorden. På våren året
derefter arbeta sig larverna upp ur sitt
gömställe, och om nu omständigheterna varit
gyn-samma för utvecklingen af äggen, som. kunna
uppgå till bortåt fyra hundratal för hvarje
hona, måste larverna för att finna tillräcklig
föda företaga plundringståg och förvandla då
gräsmarkerna, der de framtåga, till
fullständigt afbetade sträckor utan ett enda grässtrå
i behåll. Slutligen hänga de upp sig med
bakbenen i buskar och på örter, skrubba ifrån
sig barndomsfodralet och framträda med
vingar, med hvilka de, sedan de något litet
livi-lat sig efter ansträngningen, störta vidare
andringar.
framåt som flygande skyar for att fullända
sitt fbrödelseverk.
Från norra Afrika,, i synnerhet granskapet
af Egypten, sträckte gräshopporna i äldre
tider vid flera tillfällen sina härnadståg norrut
till Europa. En gång drefvos de af vidriga
vindar mot Medelhafvets östra del, der de
bildade stora, flytande öar och drefvos
tillbaka mot Cyrenaikas kust i ruttnande,
manshöga hopar, som spridde omkring sig den
gräsligaste stank. Det berättas att en häraf
förorsakad pest tog lifvet af mer än 800,000
menniskor i detta land. Ofantliga
gräshopp-svärmar, likaledes från Afrika, hemsökte år
591 Italien och anstälde svåra förhärjningar;
de vräktes slutligen i liafvet och af deras
stank föddes en pestsmitta, som bortryckte
nära en million menniskor och kreatur. Från
år 873 omtalas i klostret Fuldas årsböcker
förfärliga gräshoppsvärmar, hvilka förmörkade
luften. Om under de följande tiderna några
svårare insekthärjningar af detta slag
förekommit, är icke bekant, men egendomligt nog
uppdyka klagomålen öfver dessa olyckor ånyo
i samma århundrade, det fjortonde, då
pest-sjukdomar i stor skala öfvergingo Europa.
Berättelserna förmäla, att våldsamma
gräs-hopptåg först uppträdde år 1333 och
sedermera fortforo samt kulminerade år 1337,
livar-eftér de i följande åren upphörde, sedan de
öfverallt utbredt skräck, fasa och det yttersta
elände, genom att framkalla en mängd
missväxter, som högst förderfligt inverkade på det
allmänna helsotillståndet. — Det ser nästan ut,
som skulle medeltidens stora pestutbrott i
allmänhet haft gräshopptåg i sitt folje och det
har anmärkts, att stora gräshoppsvärmar
likaledes uppträdde i Astrakhan samtidigt med
den pest, som år 1879 förhärjade denna trakt.
Möjligt är att de meteorologiska rubbningar,
som antagligen medverka till pestutbrotten
äfven gynna gräshoppornas utveckling i större
massor. *
* Inträffa efter hvarandra flera torra år,
hindras till stor del gräshoppäggens utveckling och de
kunna då länge ligga i jordeli (under söderns varma
klimat) utan att förlora sin utvecklingsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
