Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några tecken till rörelse hos den sjuka, och
transfusionen, som varat i icke fullt fem
minuter, af bröts derföre. Redan följande dagen
var den sjuka betydligt på bättrings vägen och
Ett n at u r k r aft e
VTästan hela nordön New Zealand
(Auckland-’ ön) är vulkanisk, som man lätt ser på de
många kratrar, som finnas spridda i landet.
Omkring 320 kilometer söder om staden
Auck-land träffas i trakten af vulkanerna Pongariro
och Ruapehu i Wellington-distriktets norra del
sjelfva medelpunkten för den närvarande
vulkaniska verksamheten. Härifrån kan man i
nordnordvestlig rigtning fullfölja tre tydliga
eldutbrottslinier, af livilka en slutar med den
i Öfverflödsbugten (Bay of Plenty) liggande
Hvita ön (White Island), hvarest bland anuat
förekommer en kratersjö, hvars vatten
innehåller den häpnadsväckande mängden af mer
än ferntou procent fri saltsyra.
Ungefär rätt norr om de två nämda
vulkanerna och i nordöns midt ligger på 880
meters höjd öfver hafvet den stora Taupo-sjön,
hvars vatten antagligen matar de oräkneliga
varma springkällorna längs de tre eldlinierna.
Mellan Tauposjön och Öfverflödsbugten ligger
det före 1881 blott af Maoris bebodda
»varmsjö distriktet», som sedermera gjorts tillgängligt
för europeiske nybyggare, i följd hvaraf staden
Rotorua börjat anläggas vid Rotorua (=
run-delsjön), den största af distriktets sjöar. I
dess omedelbara omgifning finnas en stor mängd
mineralkällor, mycket vexlande i
sammansättningen men alla vigtiga såsom helsokällor, från
Oruawhatas kokande kittel och Sulphur Points
skållheta ångduscher till den ljumma
sjöstranden och de kalla svafvelkällorna.
Omkring 21/2 kilometer från staden
Rotorua befinner sig den under namnet
Whaka-rewarewa sammanfattade stora grupp af heta
och sjudande källor, bland livilka en stor
gej-sir uppslungar kokande vatten högt i luften
och rundtomkring sig nedfäller hvit kiselsinter.
Af de tusentals heta och kalla källor, som
här bubbla och porla kring alla kanter, äro
endast några få undersökta, men de äro
tillräckliga att visa, att vattnens kemiska beskaf-
efter fem dygns förlopp var hennes helsa så
återstäld, att hon kunde lemna sängen och icke
vidare behöfde någon läkarevård.
rnas underland.
fenhet är på de mest skilda sätt om vexlande.
Alla Europas mineralvatten, äfven de aldra
sällsyntaste, tyckas här hafva sina
representanter, och utom dessa finna vi oräkneliga
gyttjebad, slamvulkaner m. m. bland hvilka
fotgängarne måste vandra med yttersta
varsamhet. Alla vanliga hushållsbestyr kunna
här genom naturens välvilja blifva ofantligt
underlättade; så många stora kokande grytor
finnas här, att någon eld icke behöfver
upptändas, och all stufning och stekning fullgör
modren naturen egenhändigt och med stor
skicklighet. Tvättning och bykning går lika
lätt; den omtänksamma naturen har stält
af-sides för sig sjelfva åtskilliga kittlar, der
kläderna kunna bykas och hvarest vattnen, som
äro alkaliska, ansvara för att de blifva väl
rengjorda.
Omkring tretiotvå kilometer öster om
Rotorua ligger- den verldsberyktade lilla
Roto-mahana (= varmsjön), en af distriktets minsta
sjöar, omkring halfannan kilometer i längd och
knapt en half kilometer i bredd. De varma
vattenmassor, som upprinna från bottnen både
vid sjöns strand och i dess midt, äro i
sanning ofantliga; hela sjön uppvärmes genom
dem, ehuru mest i närheten af de heta
flödena, som derföre böra undvikas af de
badande. Medeltemperaturen torde kunna på ett
höft uppskattas till bortåt 30° C. Inga fiskar
eller blötdjur kunna lefva i detta vatten, som
deremot är ett omtyckt tillhåll för oräkneliga
vatten- och sumpfåglar, hvilka hafva sina
häckplatser på de varma stränderna och söka sin
föda i angränsande kalla sjöar.
Men det oförlikneligaste och mest
underbara naturdraget hos denna sjö äro de
blekröda och hvita terrasser, hvilkas allmänna
utseende kanske bäst fattas, om läsaren
föreställer sig ett stort vattenfall, störtande ned
i sjön och plötsligt genom någon trollkraft
förstenadt. Terrasserna bestå af ett ljust po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>