Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia - d) Tyskland - e) Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filmkatalogen. Dessutom ha ett par engelska arbeten*) över
kinematografien som undervisningsmedel bidragit till ett sak.
ligt omdöme härvidlag.
d) Tyskland.
Först på sista tiden har den tyska filmproduktionen er-
hållit någon egentlig spridning, ett förhållande, som rätt ofta
påpekats även i de tyska facktidningarne. Engagerandet av
den danska skådespelerskan Asta Nielsen för tysk filmfram-
ställning har tvivelsutan bidragit till att ge denna en bättre
ställning i konstnärligt avseende. Mycket av det organisato-
riska arbete, som uppstått inom kinematografien, har tidigt
tagit sin början i Tyskland, såsom de stora filmuthyrnings-
byråerna, en mångsidig, utmärkt väl redigerad fackpress m. m.
Så har där även uppstått organisationer till kinematografiens
användning i folkundervisningens tjänst och Neue Photogra-
phische Gesellschaft, Steglitz-Berlin, har för sina kinomatogra-
fiska upptagningar specialiserat sig på filmer med vetenskap-
ligt och undervisande innehåll.
e) Suerige.
Sent omsider har nu även den svenska filmindustrien vun-
nit sig en marknad. Visserligen kan den ej ännu ha stadgat
sig till något egentligen karaktäristiskt nationellt i sin produk-
tion. Men icke enbart finansiella grundsatser synas vara rå-
dande hos vår tongivande filmfirma vid valet av bildmotiv.
Kvalitativt skall den säkerligen därmed tillvinna sig en alltmer
ansedd ställning, allestädes där filmens språk talas och för-
stås. Ty sådana filmer som »Ingeborg Holm» ’ha icke långt
till det aktade sociala skådespelets rangplats.**) Med dem kan
givas uttryck åt en tendens vältaligt nog, att döma ej minst av
de protester, denna film framkallat. Med Nils Kroks Ingeborg
*) Se litteraturförteckningen.
**)’ I e n
. av måltidsscenerna på fattighuset kunde utan skada somlig
maskering varit mindre markerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
