Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 56 —
ganska vanlig bytesvara mellan städernas folkskolepojkar.
Författaren har flerfaldiga gånger haft tillfälle att göra den
iakttagelsen.
Moving Picture News avtrycker följande notis ur tidnin-
gen »Montreal Daily Star»: »För ungefär 20 år sedan hölls
den första förevisningen av levande bilder i Amerika här i
Montreal. Apparaten kom från Frankrike och kallades ’Lu-
minier’. Uppfinnaren var närvarande och gav en privat
förevisning för fyra personer, bland vilka befann sig rådman-
nen Raymond Prefontaine. Senare följde också med stor
framgång offentlig förevisning, varvid omkring 20 meter film
projicierades för 25 cents. Allra mest beundrades en bild, där
man såg vågskvalp mot en strandbrädd». Notisen kan här
vara på sin plats såsom jämförelse med en uppgift, att av
det 50,ooo-tal biografteatrar, som numera skall finnas, ungefär
hälften tillhör Förenta Staterna med 700 i Newyork. Eng-
land har 3,000 med 350 i London. För Tyskland och Ber-
lin äro resp. siffror 3,000 och 300. I vårt land kommer
man upp till ungefär samma antal som sistnämnda stad, men
Stockholm har bortåt ett 70-tal. I denna stad har för övrigt
antalet mer än fördubblats på tre är, en ökning kanske något
för stark för att vara just typisk men dock tämligen beteck-
nande även för vårt land *).
Enligt en beräkning i The Kinematograph (1911) skulle
biograferna i Förenta Staterna besökas av omkring 3,000,000
pers. dagligen och inkomsten för biljetterna skulle enl. en
tysk börstidning (1911) uppgå till minst 60 mill. dollars pr år.
*) Undantag utgör, vad vårt land beträffar, exempelvis Malmö. Där
sjönk nämligen efter 1908 (isynnerhet våren 1909) biografteatrarnas antal till
ungefär hälften mot vad det vid ett tillfälle förut varit. Det antal, som sedan
dess under 3 å 4 år funnits, vanligen 5 ständiga och 1 med förevisning halva
veckan, motsvarar egendomligt nog den proportion av 1 pr 17,000 invånare, som
nämnts i samband med kravet på konsession för nöjesetablissement. Sedan
början av 1912 har i Malmö åter inträtt en ökning beträffande såväl biograf-
teatrarnas antal som storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
