Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Kinematografien som undervisningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
typiska, som fått komma innanför kamerans synfält. Denna
hittillsvarande’ brist vid det geografiska filmandet behöver
dock icke bli egentligen hinderlig vid undervisningsbruk, efter-
som det just bland dessa upptagningar finnes en sådan riklig
mängd, att ett metodiskt sammanställande av stoffet nog i
de flesta fall mycket väl låter sig göra. För övrigt kommer
helt naturligt undervisningskravet att bliva tillgodosett även
vid själva tillkomsten av dessa bilder, ju mera det blir klart,
att undervisningen synes vara angelägen om att taga dem
i bruk.
Till sådana väsentligen för vetandets egen skull till-
komna filmer kunna vi numera räkna de under forsknings-
resandenas färder tillkomna. Skoldiscipelns läxböcker inne-
hålla mestadels uppgifter, som formats genom många mellan-
händer, och även om reseskildringens subjektiva framställning
kan vara mycket intressant, så kan den stundom synas vilja
vara det allt för mycket. Med kinematografien kan den geo-
grafiska forskningen i handling nästan direkt framlägga sina
arbetsmetoder och sitt arbetssätt och därmed för den stora
allmänheten på ett kanske välbehövligt förtroendeingivande
sätt ådagalägga, att forskaren som oftast måste vara en" på
samma gång strävsam arbetare och orädd hjälte, vilken icke
får sky årslångt fältliv eller vardagligt slit och släp för att
vinna ett föresatt mål. När hade väl historien om den geo-
grafiska sydpolsforskningen kunnat te sig i så realistisk skrift,
som det nu inför oss alla blivit möjligt genom Shacklétons,
Scotts och Roald Amundsens sydpolsfilmer.
Vad annars kinematografiens betydelse för geografiens
historia beträffar, behöva vi endast tänka på själva land-
förändringens, ytförhållandenas historia, om huru deltaland,
låglandsögrupper, vattenfallsformationer, m. m. dels genom
naturens egen påverkan, dels genom industriella eller annars
kulturella företag, bli förändrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
