Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historjer å småprat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Når han då va gån, så sadd käringjen å
spant[1]. Te en borrjan bryde hum si inte nogged[2]
om ed, men ållt som hum sadd å titta på den
därneda krockan, så kom hum å ongras[3] på, hadd
didd konne va forr nodd, dart va i, å te sist va
hum borte å titta po na. »Hadd kan ed va forr
nodd», sa hum, »didd motte vell inte va farled,
om ja yppnar lid ve kanten å tittar? Ja ska
nock töppa te å knyda ikringj igin så didd ska
inte synas».
Hum hadde inte vell yppnad på papéred,
ingjan darr flö ud en hel svärm me visspingja[4],
så käringjen blö rädd å borrja skrigja å slå
ikringj si å te varre hum slo, te varre byngje
de, så hum blö illa ådgån[5]. Te sist motte hum
ud å då sto Skompingjen udanforr å lydes[6]
på alloed darr va.
»Hadd står på här?» sa han. Å då motte
hum tala om, hont didd va. Han bara grina åd
na å sa: »Kom nu inte mer å skylla på Eva,
forr du ser ju, du va inte ett dogg bätter sell».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
