Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mäktiges monolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"De larma och de slå på gongonger,
de hålla sina ljungande tal,
de ropa ut i manande sånger:
’Fler offer, mera tro och ideal!’
De säga vår värld har födslovånda,
att fruktansvärd tid förestår,
att sista stora drabbningen skall stånda,
som gifver oss förlossningens vår.
Så mäktigt nu allt sig koncentrerat
att snart blott två folk finnas kvar:
de rike, som allt monopoliserat,
och trälarne, från hvilka allt man tar.
Fantasterna väsnas och orera
och ställa upp en eländets här;
det trasbyket ämnar operera,
hvad vill det emot våra gevär?
Soldaterna skola sig omvända,
från oss och till de dårars bestyr;
bah, sladder! Det finner nog en ända,
vi hafva ju en utmärkt dressyr.
Rättfärdighetens ande skall vinna
och taga hela världen en dag;
till slut man icke många skall finna
som hålla på det gamlas behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
