Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöresa. — Lübeck. — Hamburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
volterande sätt. Prejeriet hade stigit till en
oerhörd höjd; man oekrade mera än judiskt med
olyckan. För en körsla med en rustvagn och
ett par hästar fordrades tvåhundrade mark
kurant. Arbetskarlen begärde för en börda
värdet af ett legohjons årslön.
Hamburgarne hade hört nog. De läto
nedkasta sina kappsäckar i lotsbåten och
beredde sig att genast lemna fartyget. En af
passagerarne betygade dem sitt deltagande i den
olycka, som, enligt deras egen, nu mera
stadgade öfvertygelse, icke gått skonande förbi
deras boningar, utan antagligen i deras frånvaro
hemsökt dem; men med en ton, som ingalunda
klingade nedslagen, svarade honom den ene af
de begge köpmännen: »I sådant fall blir det
ingenting annat, än att börja på nytt igen. Jag
står då endast på samma punkt, som för tio år
tillbaka. I frågan om att förtjena är Hamburg,
Gudi lof! ett bland de bästa ställen i verlden.»
Dylika exempel på den egna spänstighet i
olyckan, som utmärker köpmanssinnet, hade
jag, isynnerhet efter ankomsten till Hamburg,
flerfaldiga tillfällen att iakttaga. Der förde man
redan nya arbetsmaterialier fram till de nästan
rykande ruinerna, och man gladde sig åt
tanken, huru regelmässigt skönt Hamburg skulle
åter uppstiga ur sitt grus. Mången skulle ha
gråtit bittert på spillrorna af sitt omintetgjorda
välstånd. Hamburgaren tänkte endast på
möjligheten att åter bringa det till blomstring. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
