Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöresa. — Lübeck. — Hamburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icke en, utan ljugo gånger uppmanade
mig min följeslagare att besöka rådhus-källaren
för att der dricka, efter hans nog djerft
tilltagna uppgift, trehundrade-årigt Rhenskt vin.
Vin, jemnårigt med Carl V och Frans I? Vin,
kanske af samma skörd, som doktor Luthers
eget bordvin! Egenlligen, upplyste ciceronen,
suljes val detta vin, enligt gammal plägsed,
endast Julaftonen, samt, på behörig liikares
skriftliga reejvisition, åt sjuka och konvalescenter,
men, med hänseende till den serskilda
tillgif-venhet han, under vår korta sammanvaro,
fattat för min person, ville han, genom sina
relationer på kållaren, så bemedla, att några
droppar af denna gudadryck äfven fölle på min
lott, och med detsamma, som jag vill antaga,
äfven på hans. Hans relationer på källaren an—
såg jag mig visserligen icke med fog kunna
bestrida, då han i delta fall tillräckligt bar syn
för sägen, men jag försäkrade honom med den
upprigtigaste min i verlden, att jag ansåg ett
så gammalt vin alldeles för starkt för mina
krafter, och att det vore synd att störa »den
historiska kontinuiteten» i detta trenne sekler
gamla fluidum. För sin del tycktes visserligen
Lohnbedientern hågad att alldeles lemna den
omtalta kontinuiteten å sido, och var till och
med nog artig att säga mig, det jag icke just
såg så svag ut, men jag bedyrade, att för mig
hvilade seklers helgd öfver det åldriga vinet,
och att mina läppar af blott vördnad aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
