Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emellan Amstäg och Fluelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland de »förare» jag råkat i Sehweitz y
har denne hos mig qvarlemnat ett vidrigt
intryck. Det var någonting sliskigt, någonting
med afsigt sockersött i lians väsen som
misshagade — det’fanns hos honom en anstrykning
af industririddare, af äfventyrare, som hos oss
väckte alldeles motsatsen af de känslor han
troligtvis påräknat att anslå. Intet af bergshons
vanliga, allvarsamma lugn — af denna säkra,
atliletiska hållning, som man beundrar hos
berg-stigarne i Berner-Oberland — af den höfligbet
utan kryperi, den beredvillighet utan jäktanr
hvilken man, med undantag af de stora
stråk-vägarne, icke är ovan att i Sehweitz anträffa —
det var en äkta hyrbeljeat, litet oförskämd,
något skrytsam, mycket pratsam, en person9
som närmade sig oss, endast för att preja oss.
Han erinrade oss på ett alltför påtagligt sätt,,
alt hela Sehweitz ändå i det hela icke är just
annat än ett stort gäslgifveri — ett land, soui
lefver på resande — en handels-republik,
liksom fordom Venedig och Genua, fastän
handelsvarorna här inskränka sig till mat och natt—
läeer, till Schweitzar-tärnornas lätlsoldade be-
o 7
hag och Schweitzar-vägvisarnes dyrlejda
skicklighet.
Ändtligen hörde vi skramlet af en vagn —
icke denna egna, dofva, majestätiska rullningr
som tillhör en stor, gravitetisk diligens med
dina fyra eller sex hästar, utan snarare den gällar
disharmoniska fuga, som fyra glappande, osmorda^
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
