Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emellan Amstäg och Fluelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slängdes upp på suffletten. Slutligen kommo vi
sjelfva.
Före oss befann sig i vagnen ett ensamt
fruntimmer. Min kamrat tog plats midtemot,
jag bredvid lienne. ’ Damen hade, så vidt jag
i skymningen kunde urskilja, nyss inträdt i de
första dagarne af-sin andra ungdom, Tre eller
fyra och trettio år hade väl antagligen kullrat
sig utföre groparne i hennes kinder, icke utan
att liar och der hafva lemnat igenkännliga spår
af deras framfart. rTsnnes klädsel var vårdad >
hennes sätt att föra sig icke utan en viss
elegans, som dock vid närmare iakttagande syntes
något studerad. Hennes åtbörder hade rund—
ning och nästan behag, men ville lätt falla in
i det storartade, lägo nära gränsen af det
teatraliska. Ehuru i hennes leende röjdes den
egna tomhet, som tiden ofta, serdeles på
magra personer, lägger kring nedre delen af
an-sigtet, var dock dervid draget kring läpparne
icke utan ett intagande uttryck. Våra
lielsnings-ord vid instigandet i vagnen besvarade hon på
en vacker, starkt accentuerad Fransyska.
Nu smällde postiljonens piska. Vagnen
sattes i gång.
»Adieu, Amstäg!» ropade min qvinliga
reskamrat, i det hon, till en vink af afsked,
sträckte ut armen genom vagnsfönstret.
Ett så lifligt farväl till ett ställe, på hvars
mark man icke ens behagat sätta sin fot,
föreföll mig besynnerligt. Det röjde en förmaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
