Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eu Grisett, tecknad i fönstret, efter naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver grisetterna. Jag visste icke ännu, att den
talangfulle författaren var en af^jord vän af
fernissa, och att han således äfven oförsvarligt
fernissat hela grisett-korpsen, så att den stod
skinande och klar som en stjerna på
’följetongens himmel, medan Paris’ egen nedsåg,
tvetydig och dunkel, öfver månget snedsprång,
hvilket Jules Janin, för de små fotternas skull,
alldeles ansett sig böra förbise. Med ledning af
Jules Janin, hade jag tänkt mig grisetten full
af bara kärlek och färdig att qväfvas af bara
trohet, hängifnare än en älskarinna och
pålitligare an en hustru, ett litet underverk af på
en gang lättsinne och allvar, pligtförgätenbet
och pligtkänsla, dygd och last, behag och
okynne, hälften qvinna och hälften tjufpojke,
slyngel och tjuserska i samma person. Med
ett ord, jag hade tänkt mig henne, så att jag
begriper icke ännu livad jag tänkte. Tänk er
då min häpnad, min öfverraskning, min
förtjusning, då jag. som försigtig general,
rekogno-serande terrängen, på min fråga, livem som
bebodde det lilla utbyggets andra våning, af
up-passaren erhöll det med en gest af fransyskt
sjelfbehag beledsagade svaret: »Oh! cest une
petite grisette.»
»E11 grisett — och liten till!» hvilken
underrättelse för mig, som i all min dar burit
afsky för långa fruntimmer, och som, alltsedan
läsningen af Jules Janins följetong öfver griset-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
