Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragmenter ur bref från Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en god idé kan, som der, betrygga en framtid.
Också torde den första fråga, en fransysk
litteratör gör dig, måhända vända sig kring baron
Berzelii helsa — franska litleratörerne vurma
på att förblanda Tegnér och Berzelius — men
oftast torde den finnas sålunda stiliserad: »Hvad
kan hos er en roman i tre delar, agréerad af
publiken, ungefärligen rendera sin författare,
och om er censur lägger vantarne på den, huru
många procent kan ett sådant förhållande, efter
vanliga beräkningar, höja afsättningen?» Du
söker förgäfves öfvertyga din man, att det fria
Sverige icke vet af någon censur. »Bah! ni
har censur!» svarar denne med en suffisant blick
på sitt vördnadsvärda skägg, ’a moyen-åge”, jag
känner fullkomligt till den der processen mot
Sveriges Berangér, mot Monsieur Crusenstolpe.»
Måhända tillåter dig artikulationen ana, att detta
är det ås}^ftade namnet, om äfven icke
liknelsen skulle i allmänhet kunna tjena dig till
någon serdeles vägledning.
Samtalet vidgar sig och tar fart. Du lär
att känna din man på en litterärt-aristokratisk
sida. Han använder gerna sådana termer, som
snillets royauté, intellektuella pärer, m. m. Han
ger dig, till everldelig ägo, sin bild af
samhällsbyggnaden, som först, i rez-de-chausséen,
upptar folken och sedan en trappa upp
ko-nungarne, men öfverst, i andra etagen, för att
kröna det hela, finner du — litteralörerne.
Sedan konungarne dömt folken — och här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
