Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragmenter ur bref från Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro oskiljakliga från det sceniska, liksom
sto-larne, ]iå hvilka de sitta, liksom sufllörluckan,
liksom rampen — det är med dem, som med
ljuskronan, att de, genom de starkaste band,
äro fastade vid theatern. De höra dit, liksom
deras arriergarde, klackörerna, och deras
avantgarde, orkestern. De lefva endast i och för
theatern, de tala blott om theatern, de tanka
blott på theatern, de drömma blott om ihea—
tern — alldeles som en viss litteratör i
Sverige, fastän de likväl icke mägla, som han, med
ett trollslag, göra till verklighet sina drömmar.
Också utgöres denna elitcorps hufvudsakligen af
äldre litteratörer och äldre militärer. Har hafva
pennan och sabeln kopplats — midt framföre
ridäen. Är det, för att antyda, alt en scen
aldrig kan bära sig utan poesi och krakel?
Äfven raderna börja småningom fylla sig.
Hvad lysande toiletter, hvad friska buketter,
livad hvita armar, hvad dyrbara Camailer, livad
flägtande solfjädrar, livad broderade näsdukar
redan i ordning, innan ridån ens gått upp!
Det är rikedomen och lyxen, som i första
radens loger fästa silt högqvarter. Sedermera,
ju högre man kommer, ett bestämdt afiagande,
allt mindre prakt, allt mera frihet från modets
tvångslagar. Redan på andra och tredje raden
ser man grisetterna med knappnålar fästa
banden i deras haltar vid logebarrierens
sammets-fodring, så att slutligen en kedja af hatt vid
halt här och der knyter sig längs svängningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
