Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet. Lappar. Herr Quirin Müllers lefvande bilder. Baler i Norra paviljongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men antagligen var Herr de Yesvrottes Lappska lika ful
och frånstötande, som de små vidunder af samma slägte,
hvarmed jag på Norrhacka *) hade äran göra bekantskap, och då
undrar jag ej på, att hon flydde undan alla de epigrammer, de
bitande satirer, hvartill ett så märkvärdigt fruntimmer, serdeles i
Paris, borde ge anledning. Dessa den Vesvrottiska Lappskans
yngre systrar hade näsor, som just tycktes ämna sig att
försvinna i det öfriga af ansigtet, medan munnen, för sin del, gjorde
min af att uppsluka alla sina omgifningar, hvilka dock,
öfver-gjutna af en färg, som ingalunda kunde kallas snöns, voro långt
Ifrån att förefalla aptitliga.
Lapparnes Gud heter Perkel, hvilket på svenska betyder
så mycket som djefvul — ett temligen besynnerligt
sammanträffande emellan två alldeles åtskiljda munarter. De tillbedja
äf-ven stora stenar af ovanlig skapnad, hvilka de kalla Seita, och
hysa stor fruktan för en skogs-gud, benämnd Posse, hvilket
annars är ett i svenska historien frejdadt namn och äfven bars
af de förste bland de fyra Justitie-Stats-Ministrar, hvilka Sverige
egt sedan grefve Rosenblads afgång år 1840. Vi frågade dem,
om de icke ville tro på de Kristnas Gud, men härtill svarade
Lapparne, att Svenskarnes Gud icke brydde sig om en så ringa
ting, som en fattig Lapp, utan derföre ville de, såsom deras
fäder gjort, dyrka sin Perkel, sin Jubmel och sin Julaherra.
De visade oss kort, förfärdigade af furubark och målade
med rehnblod, med hvilka de pläga fördrifva de långa qvällarne
i kåtan, dessa odrägliga qvällar, hvilka följa på en dag, som
ibland varar ett par timmar, ibland endast några ögonblick
gläntar vid horizonten. De hafva icke en Gud, men [de hafva äss
och kung, dam och kneckt. Kristendomen har icke hunnit till
dem; men kortleken har öfver forssar, ibland drifvor, genom
skogar banat sig väg till den ödsliga kåtan i grannskapet af
polarkretsen.
*) Ett värdshus, i trakten af Stockholm, der Lapparne uppehöllo sig
med sin rehnjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
