Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Ett par ord om riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vackert, iymligt torg, på livars midt den store Gustaf Wasa,
gjuten i Bronz, vänder ryggen åt Ridderskapet. Jag känner
.icke anledningen, livarföre Svenska Adeln, som sjelf reste
ifrågavarande stod, förbehöll sig rättigheten att "a tergo”
skärskåda den man, hvars vapen hänger främst bland Riddarhusets
sköldar. Kanske skulle deri ligga ett antydande, att Svenska
Adeln heldst sett sina Konungar på ryggen, såsom t. ex.
under Sigismunds vistande i Pohlen och Carl Xll:s i Turkiet. Ett
Svenskt ordspråk säger, att, då katten är borta, dansa råttorna
på bordet.
Riddarhussalen är från tak till golf klädd med
vapenplåtar. De möjligen blifvande Adelsmännen ha icke annan plats
för sina sköldar, än förstugan. Till och med åhörarläktaren
står höljd i dessa bragdens och ärans insignier. Djupast i
fonden af salen, framför en dyrbar gobelinsskärm, som föreställer
räfven och rönnbären, står landtmarskalkens stol på en
upphöjning, hvilken äfven lemnar rum för ståndets sekreterare.
Ett skrank omger ytterligare detta Riddarhusets aldraheligaste.
På båda sidor 0111 Landtmarskalken hafva Grefvarne och
Fri-herrarne sina platser: längst ner i salen, i grannskapet af
åhörarläktaren, tränges den lägre adeln, som i allmänhet icke
åtnjuter serdeles anseende, alltsedan de tider, då Drottning
Kristina adlade skräddare och skomakare. Åhörarläktaren, liten,
trång och obeqväm, innefattar endast några bänkar, livaraf
tvenne äro afsedda för damer, och upptages den
hufvudsakli-gen af Tidningsreferenter, hvilkas blyertzpennor man oftast der
ser i Iifiig rörelse. Riddarhuset har sin egen Storprofoss, *)
som vidmagthåller ordningen, och lär vara beklädd med en stor,
diskretionär magt. Han dömmer genast, utan ransakning, till
böter, och har dagligen en militärvakt kommenderad till sin
disposition. Det är lätt att här finna en qvarlefva af
medeltidens seder och bruk.
Då man kommer från Paris, då nian hört Royer-Collard,
Benjamin Constant, Guizot, Lamartine, är det förlåtligt, om man
*) Författaren måtte liär mena Riddarhus-Fiskalen.
Öfvers. ’Anm.
Mimen fr. Stockholm. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
