Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 EBBE LIEBERATH
på när ni sköt, och det gjorde mig ont om den lille
enögde. Du klappade honom på axeln och gav geväret
till någon av de andra. Och så var det inte vidare med
den saken, tänkte du, och såg ingenting förstås,
blindbock! Men jag skg hur verkmästarens lymmel, som du
säger, också klappade den modstulne lilla stackaren på
axeln och tog honom avsides och fick tag i en kvast och
försökte lära honom att sikta med det öga han hade
kvar. Det var riktigt rart, ska jag säga dig. Så gör
ingen lymmel, allraminst om han är starkare än den
andre.
Jag vågade inte tugga längre på min sjunde
smörgås, så jag fick aldrig höra vad pappa svarade. Om
han kom sig för. För kommer farmor i gång, så är
det inte någon som får en syl i vädret. Och det kan
man ju tänka sig, för när inte ens pappa vågar mopsa
sig mot korkad och blindbock och sådant där, så!
Nå framtiden utvisade, som rektorn säger att den
får, att farmor hade rätt. Och det har den gumman
alltid, åtminstone ihop med grabbar!
En dag i förra veckan, när vi kom från plugget,
Fylax och Bicykeln och jag, som går i samma klass,
och Långstroppen, som går i B, och vi hoppade av
spårlådan, så fick vi se en helan maska folk vid en bil, som
stod tvärs över trottoaren med ena stänkskärmen fast i
en lyktstolpe och kylaren hopbucklad som ett dragspel.
Vi smet in mellan alla grabbarna, som stod på andra
sidan om bilen, och krånglade oss fram för att se vad
det var dorn tittade på allihop. Och då fick vi se Olle
sittande i leran med Butterburkens trädgårdsmästares
huvud i famnen. Jag blev alldeles kall i pannan och
fick kväljningar, för blodet rann, så Olle var alldeles
röd, och hans gemotri, som låg bredvid skg ut som en
lever så stor den var. Jag har aldrig sett något så
hemskt!
Olle var alldeles blek han med. Men han satt bara
och höll ungefär som han höll en fin sidenkudde, som
han var rädd att släppa i smörjan.
Ögat var alldeles stort och svart, när han fick se
mig och nickade och sa, att jag skulle gå hem för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
