- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
65

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄMMIGA POJKAR 65

dorn och mina memoarer, sa hon. Och när hon såg
hur skraj jag blev, iså sa hon att han bara
skrattat.

Men då sa jag att min blygsamhet inte tillät att
brevena publiserades, som det står i en himlens tråkig
bok om George Wasington, som moster Elvine (hon
som är gumma i ett småbarnsplugg, se ovan i en annan
memoar. Min anm.) tvang mig att läsa att i julas. Men
då sa farmor:

— Blygsamhet har du aldrig haft nån förr, sa hon,
så varför ska du skräpa med sådant nu? Sätt dig nu
och skriv av breven, annars gör jag det själv, sa
hon.

Ja, ärade läsare, det vet man ju att det är inte lönt
alt försöka mopsa sig mot en farmor, som säkert inte
skulle dra sig för att vrida näsan på tolv på ens egen
pappa om så var.

För resten sitter hon bredvid mig och röker
cigarretter som vanligt, så det är inte värt att försöka ’smita.

Dom där streckena betyder en plump, för farmor
läste över axeln vad jag skrev och gav mig en näve i
sidan och sa »hut pojke!»

— Du vet mycke väl att jag röker bara hos dig,
sade hon.

— Och hos farmor, sade jag, och i rökrummet och
salongen och hallen och för resten i sex rum,
jungfrukammare och kök och alla nutida bekvämligheter, sa
jag.

— Det hör inte hit, sa hon, skriv!

Och nu sitter hon i gungstolen och tror att hon
läser, men jag ser på håkan att hon somnar snart,
för vårtan med dorn tre krulliga hårstråna syns knappt.
För den har sjunkit ner i det skojiga pipkråset hon bar
om halsen.

Synd att säga att hon är vacker att se på, för hon
liknar mest en gammal kalkon. Men hon är stilig i
alla fall och klämmig som ingen, så för mig får hon
se ut bäst hon vill.

Jag glömmer aldrig hennes födelsedag, då hon fyll-

K. P. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klampojk/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free