Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄMMIGA POJKAR 67
är i krigshumör. Ni skulle hört så hon fräste av en
där nere.
Så vi började mixtra med rävspel och sådant där,
för vi var ju söndagsklädda allihop och kunde ändå
inte gå ut och härja. Och när vi tröttnade på det så
tog vi av oss skorna och tog fram boxhandskarna. Och
så gicks där några intressanta ronder.
För det finns grabbar i vårt gäng som kan konsten,
och Julle och Proppen är dorn mest hyvens domare
som finns,
Vi hade livat värre, för vi flyttade bordet och
bläckhornet och karaffinen och ett par stolar och det som
står i kommoden ut på vinden, så ingenting skulle
väsnas. Och rummet var en riktigt klämmig ring med
publik och ,sekond och allting. Galleri hade vi också,
för Knappen och Pulle satt på byrån.
Fylax och Bicykeln gick några ronder och i den
fjärde fick Bicykeln en upperkutt så pass att han flög
mot nattduksbordet, som vi olyckligtvis glömt att
flytta ut.
Nattduksbordet rände mot garderobsdörren, som
också olyckligtvis, stod halvöppen, så det blev en
väldans smäll som lät som en Bråvning.
Och så fort Bicykeln kom på fötter igen fick Fylax
en vinge så han körde ändan i kakelugnsluckorna. Och
det blev också en bra smäll utom det att Fylax vrickade
svansen mot handtaget så han gav till ett illhoj ande.
Det är Fylax’ enda fel att han alltid gallskriker ett
slag, när han slår sig. Inte länge utan bara som när
ärnan råkar trampa en jycke. Men det låter hårt nog
ändå så kort det är.
Både smällarna och illtjutet hördes förstås i hela
fastigheten, så mamma kom upp och frågade om vi
tänkte ta ner huset. Näsborrarna stod till väders och
ögonen bådade föga gott till efterrätt.
Men i detsamma kom farmor.
— Gå ner du till dorn kacklande hönsen där nere,
sade hon till mamma, så ska jag sköta pojkarna.
— Vad gör ni här hela högen, sade hon till oss. Uff
så’n luft här är! Opp med fönstret!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
