Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om svenskarnes lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO
OM SVENSKARNES LYNNE.
som söker en strängare, får uppvakta i
Amalienborg. Dessa smådrag anföras endast för att
påpeka, hur genomgående grannfolken missförstå
svenskt lynne och hur föga de känna det.
Med större fog kunna de kalla svenskarne ett
ämbetsmannafolk, ty ämbetsmännen lyfte redan
tidigt hufvudet högt och samlade makten på sitt
bord. Till och med inom rent andliga uppgifter
såsom inom forskning, vitterhet och konst medför
en ämbetstitel än i dag en viss oantastlig
auktoritet, som vore snillet ett gifbart privilegium. Hvad
är då en ämbetsman ? I vanliga fall en person
som behöfver en anställning för att kunna lefva
och följaktligen ingenting märkvärdigt. Emellertid
kan den själfdisciplin och måttfullhet, hvartill han
blir nödgad, omöjligt frånkännas civilisatorisk
betydelse. Till och med i östligare riken, där han
förvandlas till en blodsugare och ej ledes af
skandinavens ansvarskänsla och i regeln omutbara
hedérlighet, fyller han en kulturel uppgift, som
samtiden merendels underkänner. Det svenska
ämbetsmannaväldet har utan tvifvel varit både den
naturligaste och för nationen gagneligaste bryggan
från det förflutna till det kommande. Vill du
emellertid beskåda riktigt urmodiga och
glor-vyrdiga ämbetsmän i peruk och talar, sök dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
