Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inbillningens logik. Ur bref från en tecknare till en språklärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 6
INBILLNINGENS LOGIK.
Ignotus någonsin läst Heine. Jag förstår. Du tror
dig ihågkomma, att han var senromare. Men frågan
ät dunkel. Måhända lefde han i midten af
fjortonhundratalet. Likväl är jag ej fullt säker på, att
han icke just i detta nu håller på att knäppa af
sig skorna och gå till sängs. Ibland midt i ett
sällskap eller i trängseln på ett torg eller när jag
träffar en skygg och utskrattad rimmare, som kallas
misslyckad, kan jag studsa och taga mig för pannan
och tänka: Hvem är den mannen där borta? Kanske
är det poeten Ignotus 1 — En afton förliden vecka
såg jag en äldre torftigt klädd man, som stod
orörlig och stirrade under en gaslykta. Jag så"g
icke hans ansikte, men hans grå hår, hans böjda
och ändå spänstiga gestalt. Det är poeten Ignotus,
tänkte jag och tvärstannade, men han ryckte till,
liksom väckt af en smärtsam hågkomst, och allt
djupare framåtlutad försvann han i dimman.
Måhända dock ati poeten Ignotus länge sedan är död.
Så vill jag nästan helst tro. Jag vet blott att
någonstädes och i något sekel har han lefvat, han, mitt
stolta lejon, som jag skulle velat vattna med mitt
hjärteblod, om han törstat, och vid hvilkens pall
jag skulle suttit ödmjukt som en träl. Jag vet
också ungefär, hur han såg ut. Under sin
stormiga och äfventyrliga ungdom hade han fått det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
