Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ängelsborgen. Ur en tecknares dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
ÄNGELSBORGEN.
använda som svampar. En efter en närma sig på
trappstegen de ömsom unga ömsom hvithåriga
och stapplande prelaterna för att deltaga i denna
akt, hvilken så otvetydigt blottar sitt förvantskap
med äldre ceremonier och symboler. Om jag
möjligen bortser från en stilla och enkel
skördefest, som jag en gång bevittnade i en kyrka på
svenska landsbygden, tror jag knappast någonsin
att en ceremoni i lika grad har satt min inbillning
i svallning. Jag försökte tänka mig människorna
öm tusen åt församlade till en högtid på ett berg
eller i någon af sina äldsta byggnader. Äfven där ljöd
musik och bloss lyste. Det är nämligen icke ensamt
musiken som på ett alldeles särskildt och obeskrifligt
sätt står i beröring med de religiösa förnimmelserna.
Det är två ting: musiken och elden. Man kunde till
en liknelse sätta denna formel: I begynnelsen var
elden, och musiken brusade genom lågorna, och
se, där föddes lefvande anda. — Minns du, Henrik,
när vi som gossar tände risbål på hällarna, hur
tysta vi kunde sitta och med en nästan
andaktsfull känsla betrakta de stigande och sökande
flammorna? Hela timmar kan jag försjunka i
tankar på de öfversinnliga frågorna, när jag stirrar
in i en eldslåga, detta evighetens barn, som leker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
