Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nationella som teori och känsla. Svar till min vän Ellen Key med anledning af hennes öppna bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ditt dagliga lif, i din politik, i skärskådandet af din
egen historia! Var dig själf och — känn dig själf!
Detta sista fordrar mod både till själfkritik och till
mätande af egen förmåga och därmed samhöriga
plikter.
Visserligen, svarar du, låt oss vara nationella,
men icke ropa att vi äro det; det i djupare mening
svenska kan endast förnimmas, icke inläras. — Så
ungefär falla dina ord. Härtill vill jag svara: Denna
af dig med citat från Almqvist än mer belysta sats
klingar i förstone som en oomtvistlig sanning,
men håller vid närmare pröfning icke hvad den
lofvar. Det är betecknande att romantikern och
kvinnan mötas i ett sådant åskådningssätt, men just
detta underkännande af teoriens djupa betydelse
och makt är enligt min mening den felaktiga
utgångspunkten för hela din uppsats. Vi kunna
nämligen icke så utan vidare ställa oss bland dem,
som hålla före, att »alla teorier äro grå». Tvärtom
synes det mig, att teorierna äro det bärande
skelettet under de flesta af våra känslor. Kärleken
liksom hatet kan väl i mycket synas ett mysterium,
men sloge ditt hjärta fortare, om någon räckte dig
ett stycke elfenben och berättade, att det en gång
varit en del af den Athenebild, för hvars skull
Fidias omkom i fängelse — ur hvilken källa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
