Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torparflickan och grefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
— Åt han hemma, skall han säkerligen med nöje taga mot herr
grefven i sin vackra hostad; i värsta fall, det vill säga, om han skulle
vara borta, finns det på platsen ett litet värdshus med snygga rum
för resande.
— Godt! Jag bestämmer mig med ens för värdshuset! — Tack,
herr Hagberg, för anbudet. Det skall bli ett verkligt nöje att göra
en så lång ridtur i ert sällskap.
— Jag ber! — Har herr grefven någonsin varit på Säfsjöström?
. — Nej!
_ Då är det mödan lönt att rida dit; ty dels är vägen mycket
vacker och sjelfva platsen är rent af storartad.
— Tack för ert förslag, herr Hagberg.
— Det är bäst, att herr grefven äter duktigt, innan vi ge oss af.
— Åhja. —
— Ty sedan få vi intet förrän i morgon bittida med undantag
af det, som gamla Maja kan lägga in i min matsäcksrensel.
— Jag känner till gamla Majas matsäckar sedan gammalt. Har
man en sådanmed sig, så svälter man inte ihjäl!
— Hörde Maja herr grefven nu, så gjorde hon helt visst i
glädjen en himlafärd. #
— Den hederliga gumman! — Hur dags rida vi?
— Jag ämnade rida klockan sex, så snart jag fått folket af-
lönadt.
— Godt! Jag skall vara färdig klockan sex.
— Man kan ju rida helt lugnt och fredligt bort, natten tycks
bli vacker,#om man får tro på barometern. — Hemfärden deremot
måste för mig åtminstone gå i betydligt hastigare fart. —
De båda herrarne skiljdes från hvarandra för att åter träffas
klockan sex på aftonen, då ett par ridhästar leddes framen till
förvaltarens trappa och en till stora byggningen.
Inom kort svingade sig förvaltaren upp i sadeln och red upp
till stora byggnaden, dit han ankom just som grefve Strutsenfot kom
ut för att stiga till häst.
Förvaltaren hade i en rensel, som han spände fast vid sadeln,
Majas omtalade matsäck — och att den var välförsedd, derom ta-
lade renselns runda former ett språk, som inte kunde misstydas.
Grefven hoppade upp på hästryggen och de båda ryttarne
sprängde af bort från Kosta corps de logis, redo förbi magasins-
byggnaderna och kontorsbyggnaden, inom hvilken, inom parentes sagdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
