Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. En kyss i midsommarnatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lo
som hängde på väggen i hans rum. Han började tycka, att det var
tråkigt, längtade efter aftonen och beslöt sig för att gå ut och taga
reda på förvaltare Hagberg, samt möjligen, ehuru ogerna, aflägga ett
besök hos häradshöfding af Peterséns, hvilken han helt flyktigt kände.
Kommen utanför porten utropade han gladt öfverraskad:
_ Ah, hvilken tur! Jag gick just ut i afsigt att söka få reda
på eder, herr Hagberg och här kommer ni sjelf lifs lefvande alldeles
utanför porten!
__ Skam till sågandes, svarade herr Hagberg, var jag på väg för
att söka herr grefven.
- Godt!
_ Det är så, att morsgumman, hvilken i förbigående sagt höll
på att tappa andan af glädje, när jag kom, i all ödmjukhet frågar
om hon får bjuda på elfvakaffe.
— Den hederliga gumman!
_ Herr grefven får ursäkta min framfusighet att framföra hennes
helsning.
— Min bäste herr Hagberg, hvad tänker ni på. Jag har väl
intet att ursäkta men väl att tacka för. — Haf inte en så låg tanke
om mig, att ni tror mig vara en narr — föröfrigt tycker jag, att ni
borde känna mig tillräckligt för att veta, att jag tycker om det natur-
liga och okonstlade, som jag emellertid högst sällan får se; ty hemma
i Stockholm finns hos menniskorna mycket litet natur, men desto mera
konst. _ Och nu tala vi inte mer om den saken. — Jag följer er
till edra hederliga föräldrar, herr Hagberg och dermed punkt!
Förvaltaren bockade sig och de båda herrarne gingo bruksgatan
framåt mellan större och mindre byggnader, af hvilka en del inrymde
magasin och en del bostäder. — Fallen i Alsterån brusade och stänkte
hvitt skum högt upp mot broarne, som här och der voro slagna öfv.er
det vackra vattendraget, vinden lekte en stilla lek i trädkronorna
och allt var midsommaistämning.
Ett litet stycke bakom sjelfva bruket och nära intill skogen stod
en liten rödmålad, med hvita knutar och gulmålad dörr försedd stuga,
ur hvars skorsten en lätt rök gladt hvirflade upp mot himlens hög-
blå azur.
_ Der är farsgubbens och morsgummans stuga, sade Hagberg
och pekade uppåt skogsbrynet.
— I sanning en idyllisk bostad, inföll grefven. Ar det herr
Hagbergs far, som haller pa att löfva dörien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
