Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Midsommardagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
— Fram med smör och ost och hvad du har, morsan, ropade
gubben.
— Nej, nej för all del, inföll grefven. Tag ej fram något för
min skull, jag äter ändock intet; men en kopp kaffe skall jag med
nöje ta emot. — Jag skall säga, att jag törs inte äta något, emedan
jag är bjudan på frukost klockan tio till häradshöfdingens.
— Det var en annan femma, sade gubben Hagberg. Då är det
inte skäl, att vi fattiga stackare bulla upp hvad vårt hus förmår.
— Säg inte så min vän, svarade grefven. Jag äter lika gerna
här hos eder som hos någon annan; men eftersom jag nu lofvat
häiadshöfdingen att komma, måste jag naturligtvis hålla ord; och jag
skulle begå en skymf mot värdinnan, om jag åt mig mätt, innan
jag satte mig ned vid hennes bord.
— Riktigt1
— Förvaltaren känner mig ju och kan intyga för sina föräldrar,
att jag är en riktig hvardagsmenniska, när jag får vara, sådan jag
vill och att jag brukar säga, hvad jag menar.
— Det kan jag, sade förvaltaren. —
— Nu är kaffet islaget, herr grefve, ropade i detsamma gum-
man och neg samt visade på en stor kopp kaffe, hvars innehåll
uppsände aromatiskt doftande ångor.
— Tack kära mor.
— Och här är kognak till »Uddevallan», ifyllde gamle Hagberg
och tog korken ur en literbutelj, hvilken han räckte grefven.
t— Nej tack, käre far, svarade, grefven. Kognak vågar jag mig
inte på så här tidigt på morgonen.
— Ah bevars, menade gubben,, visst skall herr grefven ha en
»uddevallare»! Jag skall säga herr grefven, att genom kognakssqvätten
får kaffet en mildare smak, ifyllde han med den trovärdigaste min i
verlden.
— Det var en annan sak, svarade grefven storskrattande, men\
då skall jag be käre far att få kognaken särskildt.
— Som det behagas, svarade gubben och slog en duktig slank
af kognak i ett glas.
Grefven drack nu kaffet och kognaken, åt hvilken han emellertid
grinade ganska försvarligt, till följd af att drycken var af betydligt
skarpare slag, än han var van att förtära, något som han emellertid
aktade sig för att säga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
