Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Midsommardagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Det var emellertid icke ensaint till följd af häradshöfdingens
bjudning, som grefven var så ifrig att stanna på Säfsjöström utan
fastmer derfbr, att han ville på hemvägen rå sig sjelf och stanna på
Klastorp, såsom han ropat till Anna, att han skulle göra.
Frukosten hos häradshöfdingen var glad och munter, som man
kunde vänta i detta gästfria och glada hem och middagen, till hvilken
flera främmande kommo, blef ännu lifligare.
Pä eftermiddagen efter kaffet samlades ungdomen, — medan de
äldre middagsgästerna hvilade eller åtminstone sutto alldeles stilla
under ett sömnigt samtal, som så lätt uppstår under dvalan efter en
god middag, — i trädgården, hvars rika blomsterskatter besågos och
beundrades.
Grefven, hvilken med allt skäl kunde räkna sig till ungdomen,
var äfven med i trädgården och utvecklade ett behagligt galanten,
i det att han mellan blossen, som han drog ur den flina cigarren, på
ett högst belefvadt och graciöst sätt strödde kring sig artigheter åt
de unga damerna samt briljerade äfven med en massa lustiga infall,
som framkallade den ena muntra skrattsalfvan efter den andra och
grefven blef lejonet för dagen.
— Ni dansar ju hambopolska alldeles förtjusande, herr grefve,
sade en liten brunett fröken till grefve Strutsenfot och log ett leende,
som visade en bländande hvit tandrad.
-t- Jag vågar ej svara på den frågan, min nådiga, svarade gref-
ven och såg ned i brunettens blixtrande ögon samt passade äfven på
att kasta en blick på hennes lilla fot, som i detsamma stack fram
under klädningsfällen.
— Ni behöfver inte svara, ty ni lär sjelf ha visat det i går
afton. — Åh, hvad det är roligt att dansa hambo, när man dansar
med en kavaljer, som för riktigt väl! Ni måste xlansa med mig i
afton nere pä logen I
— Med största nöje, svarade grefven och lyfte artigt på hatten.
— Hvad gören I upp för något, trågade nu en af de andra
flickorna.
— Jo, jag söker öfvertala grefve Strutsenfot att föra mig i en
hambo nere på logen i qväll.
— Mig med!
— Mig med!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>