Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Eviga rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
— Se så, inga invändningar. Det blir, som jag sagt.
Grefven lyfte tacksami på hatten.
Samtalet vände sig nu på andra ämnen och när herrarne mötte
herr Hagberg, som varit ute i skogen vid en kolmila, uppstod ett
långt samtal mellan honom och landshöfdingen, som önskade upplys-
ningar i en del ämnen angående åtskilliga arbeten.
Ett par timmar derefter kommo landshöfdingen och grefven hem
till Kosta.
— Minsann är jag inte riktigt hungrig! utropade landshöfdingen.
Det är ännu långt till middagen. Vi måste ha en liten lunch, eller
hur Emanuel?
Grefven bockade sig tigande men samtyckande och lunchen biet
serverad samt afäten under muntert sainsprak, hvaiefter landshöt-
dingen begaf sig in i sitt skrifrum, under det att grefven förfogade
sjg upp till gästrummet, som blifvit åt honom uppiåtet samt öfversåg
och ordnade der sin målareattiralj, inom sig sprittande glad öfver
att hans onkel gifvit sitt samtycke till utförandet af hans plan att
måla af roseokullen — eller hvarför icke rent ut säga: »Rosen pä
Klastorp» bland rosorna på kullen vid korsvägen.
Grefven fick sin älsklingsplan förverkligad.
Några dagar efter hans härofvan citerade samtal med landshöf-
dingen finna vi honom vid vägkuuten i närheten af torpet Klastorp.
Han hade sitt stora parasoll uppslaget och stången till detsamma
fästad i marken, sjelf satt han på sin turiststol framför sitt staffli,
pä hvilket en duk hvilade och han målade med lust .och ifver af det
vackra landskapet och den vackra flicka, hvilken han med lätthet
öfvertalat att bli hans modell.
Gema hade han önskat, att Anna varit ensam med honom, så
att han mera fritt skulle hafva kunnat tala med henne. — Men’
torparfar hade inte tyckt det vara på sin plats, att hans dotter
så der hela dagarne var allena med en främmande herre. Han hade
der,för tillsagt en af pojkarne att följa med till rosenkullen — för
att vara herr grefven till passopp, som torparen sade, under det att
han med listig min spottade snuset ur munnen och lade in en ny
mullbänk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
