Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Frieriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
möjligen frambringa några toner på ett piano, virka några spetsar
och brodera en näsduk och så vidare.
De blefvo hastigt fullt utbildade mamseller och fröknar och voro
snart färdiga att återvända till hemmet fullärda i alit onyttigt och
skadligt, men intet kunniga i det, som de bort lära, nämligen enkel-
het och anspråkslöshet i klädsel och seder, duglighet och kunnighet
i alla nyttiga sysselsättningar.
Nej, de voro nu för fina att hjelpa mor och blygdes äfven Jerför.
Dylika inrättningar, då de varit så ställda, som vi sagt, hafva
varit en olycka tör vårt land, verkliga gifthålor, hvarifrån pest-
ångorna spridt sig vidt omkring och hvilka medfört oberäkneliga
följder.
Men så inrättades folkhögskolor äfven för qviunor.
Att äfven den qvinliga folkhögskolan skulle kunna blifva i högsta
grad skadlig, om den sköttes i samma riktning som de så kallade
mamsellskolorna, hvilka vi förut omnämt, lider intet tvifvel, men
Gudilóf äro de anlagda i fullt praktisk riktning samt i förening med
undervisning i gagnande handarbeten skola blifva välsignelsebringande
för yngre och kommande slägten. —
Gubben Lars hade således alldeles orätt, när han skyllde folk-
högskolan för att vara skulden till den strid, som nu uppblossade
i hans dittills sä lugna och fridfulla hem.
— Du är skyldig din far uppriktighet och sanning, Anna, sade
hac, sedan han något hemtat sig; jag befaller dig, att du öppet och
ärligt nu säger mig och mor, hvad du har emot Karl Andersson på
Karlshultl
— Jag har ingenting e»ot honom, far, nej intet, Jag tror, att
han är en hederlig man, liksom jag vet, att han är burgen.
— Hvarför vill du då inte bli hans hustru?
— Förlåt mig far; ett äldre löfte binder mig.
— Ett äldre löfte?
— Ja!
— Jag har ej hört talas om någon friare.
— Jag vet, att han inte talat med far.
— Oförsynta flicka! Du vågar lofva bort dig, utan din fars
vetskap! — Men besinna, att det löftet har intet värde! Jag är din
giftoman och utan mitt tillstånd kan du inte träda i gifte 1
— Jag väntar, tills jag blir myndig.
— Fördöme mig, flicka! Om du vore ett par år yngre, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
