Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bortvisad från hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
— livarför har Anna så hastigt lemnat sitt hem?
— Far ville det.
— Men det är väl ändå någon orsak?
— Ja, det är det; men jag behöfver inte säga den, när jag inte
får vara qvar. Adjö derför.
— Hvart skall Anna nu gå?
— Det vet jag inte.
— Vill inte Anna vara qvar här öfver natten?
— Nej tack! Jag vill inte ta emot några nådegåfvor.
— Nå, nå! Var lagom stursk.
— Jag behöfver inte krusa någon.
— Nej, nej, hvar och en vet bäst sjelf, hur en har det.
— Adjö!
— Adjö Anna!
Den stackars flickangick med tungt sinne från gubben Krigs
stuga och blef nödsakad att följande natten sofva i skogen under
bar himmel.
Morgonen derpå åt hon upp det sista af matsäcken, som hon
fått på Orrefors och skyndade sig derefter ut ur skogen samt gick
till närmaste jernvägsstation, der hon köpte sig en tredje klass
biljett till Kalmar.
Hon var fast besluten att inte vidare söka plats hos någon i
sin hemort. Hon reste derför till Kalmar, dels för att uttaga de
pengar, som hon hade på sparbanken derstädes, dels för att söka
sig arbete i staden och derifrån skrifva till grefve Strutsenfot i
Stockholm, dels äfven för att, när han kallade henne, sjövägen be-
gifva sig upp till hufvudstaden, der hon var viss på att få skydd
af honom, som hon så högt älskade. Han hade ju lofvat henne sin
kärlek. Nu var hon i nöd och nu skulle han nog inte undandra sig
att bevisa henne den kärlek, han svurit henne.
Ankommen till Kalmar tog hon in på ett simpelt härberge. der
hon fick betsla 25 öre för natten och följande dag gick hon med sin
sparbanksbok till sparbanken för att säga upp pengarn».
Hon kände inte till förordningarne och det var en inte så liten
missräkning för henne, då hon blef upplyst om, att hon måste vänta
åtta dagar, innan pengarna kunde få lyftas.
Från banken begaf hon sig ut i staden för att söka plats och
gick hela dagen i ända i detta ärende men utan att finna någon
anställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>