Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Resan till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
— God dag herr notarie! svarade hon vänligt.
Skall Anna resa till Stockholm, frågade den andre herrn.
— Ja, herr bokhållare sade hon.
— Det blef för tråkigt i Kalmar?
— Ja!
— Jo, jo! Det blir nog trtfligare i det stora Stockholm.
— Jag hoppas det.
—- Har Anna varit i Stockholm förut någon gång’
- Nej!
— Då blir det svårt att reda sig.
Åhnej, jag har er, god vän der, som nog skall hjelpa mig
till rätta.
— Nå då går det an.
— Nu ringer det! Gif nu en sista blick åt Kalmar!
— Och åt oss!
Ja, kom ihog, att vi voro de sista, som Anna talade mediKalmar.
— Det skall jag inte glömma, herr notarie.
Nu drogs landgången in och båten lade ut.
Anna stod pa fördäck och såg öfver Kalmar, så länge hon kunde
hvarefter hon lät sina blickar glida ntefter den småländska kusten.
Allt vidare och vidare blef hafvet, tyckte hon, beroende derpå,
att båten allt mer och mer aflägsnade sig från kusten för att kunna
gå i rak linie fram till Stockholms skärgård.
När man väl hunnit ur Kalmarsund, kom den treflige och hurtige
styrmannen fram till Anna, sägande:
— Hvad heter ni, min lilla fröken?
— Anna!
— Vackert namn!
— Tycker styrman det! sade Anna leende och rödblominig af
den friska sjöluften.
— Är ni från Kalmar?
— Nej!
— Men småländska ändå?
— Ja det är jag!
— Kan tro det.
— Jag har varit på stadshuset i Kalmar någon tid.
— Ser man på! Var det inte roligt der?
— Jo bevars!
— Men ni längtar till Stockholm ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
