Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ett brustet hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De gingo fram till Aima, hvilken just då kom fram Fredsgatan
till hörnet af Gustaf Adolfs torg vid arfprinsens palats.
-— Förlåt lilla fröken, att vi tilltala er, sade den ene akademisten.
— Jag är ingen fröken, svarade Anna snyftande; det är inte
rätt, att herrarne göra narr af mig.
— Det göra vi inte. Säg blott, vet ni hvem det var vi nyss
talade med?
— Ja, det var grefve Emanuel Strutseufot.
— Ni känner honom då?
— Nej!
- Nej?–––-
— Men ni sade ju nyss — — —
— Grefven känner inte mig, derför kan jag inte heller känna
honom, svarade Anna och fortsatte sin gång i riktning mot Norrbro.
De båda akademikamraterna sågo på hvarandra och sedan de
blifvit ensamma, sade den ene:
— Den flickan är helt visst hedern sjelf.
— Ja, det förefaller så.
_ Få se, om inte Strutsenfot kommer att ångra, att han inte
ville kännas vid henne.
— Ja, ja, tusan vet!
— De gingo framåt och styrde stegen till den restaurant, der
de plägade intaga sina måltider.
» *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
