Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Jaordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
— Det der tviflet är inte svårt att häfva.
— Åh!
— Er lilla tungsinthet skall blåsa bort vid första vindfläkten
af en lycklig kärlek.
— En lycklig kärlek är ju delad kärlek?
— Javisst!
Kan da delad kärlek inte äfven ha sin börda af många bittra
stunder?
— Den bör inte det.
— Kan delad kärlek inte ha sträfvan utan hopp?
— Jäg vågar inte svara.
— Säg, kan inte den delade kärleken blicka mot ett mål, om
hvilket ödet i hvarje stund hviskar oss: Det är oupphinnerligt?
— Jag förstår er inte, fröken Hortens, svarade grefven.
Fröken Wennerholm brast ut i ett skratt sägande:
— Sanningen att säga, förstår jag mig inte sjelf. — Låtom oss
inte vidare tala sä. — Er tillhör nästa vals, sök upp mig då.
Grefven bockade sig och lemnade förmaket, genom hvilket dels
gäster dels betjening bjudande förfriskningar oupphörligt passerade.
Fröken Hortens satt ett par ögonblick qvar i kåsösen och märkte
inte, att en man med allvarligt utseende och stort hår närmade sig
henne. — Det var en berömd ’musiker och kompositör, professor
Klingenberg, hvilken länge haft ett godt öga till fröken Hortens,
som ifrigt koketterat för honom, blott för att få kokettera.
Vördnadsfullt närmade han sig henne nu sägande:
— Fröken Wennerholm!
Hon spratt upp och utropade:
— Ah, det är ni, hvad ni kommer sent!
— Ni märker det?
— Skulle jag inte det?
— Jag tackar er derför.
I detsamma spelade Ekdahl upp en vals. — Grefve Strutsenfot
skyndade in och hemtade fröken Hortens samt sväfvade ögonblicket
derefter med henne i valsens ringar.
Professor Klingenberg gick ut genom dörren till höger, der han
möttes af ett par betjenter, som bjödo honom förfriskningar. Men
han gjorde blott en afvärjande rörelse med handen och fortsatte
sin väg helt lugnt framåt.
Den ene betjecten bar en bricka med fyllda glas och den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
