Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Dagarne före förlofningens eklaterande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
Hör mamma på den skalken? ropade fröken Hortens inåt
ett annat rum.
— Jag hör, jag hör, svarade fru Wennerholms stämma och straxt
derpa kom hon i egen hög person ut i det rum, der de älskande
voro, iklädd toalett för teatern.
— Du blir vår riddare då, Emanuel? frågade hon.
Med allra största glädje, min nådiga svärmor, men jag måste
först hem och göra toalett.
— Det hinner du inte, käre Emanuel.
Jag kan inte uppträda i denna drägt i sådant sällskap.
— Hvarför kom du också så sent?
— Bästa svärmor, jag — — —
Nå, nå, lika godt. Tag en droska och åk hem. Vi taga
den vägen och hålla utanför 18 Nybrogatan. Men skynda dig. Vi
vilja inte vänta. Betjenten får springa upp till dig och säga till,
när vi äro där.
— Tack goda svärmor.
— Skynda dig då.
— Jag flyger!
— En ky.-s innan du går! utropade fröken Hortens och klängde
sig fast vid grefven.
Ett par minuter derefter var grefven nere på gatan, fick tag i
en droska vid Hötorget och for i densamma hem.
Fru Wennerholms ekipage stod utanför dörren till hennes hus,
när grefven lemnade det, hvilket gjorde, att han åkte med hjertat i
halsgropen, som man plägar säga.
Allt lyckades emellertid efter beräkning och straxt innan over-
tyren till Kronjuvelerna börjades, inträdde fru och fröken Wennerholm
eskorterade af grefve Strutsenfot i kungliga operans salong och togo
plats i fåtöljerna på öfre parkett alldeles under kungliga logen.
Ser du, hviskade en underlöjtnant med spetsiga mustascher
och »enkeltjusare» der komma Wennerholms och den der målarkludden
hvilken kommit så upp i smöret hos dem.
— Tillkommande mågen.
— Nog tycks han hålla färgen åtminstone.
— Vitzare. — — —
Bevars väl, hvad fru Wennerholm kråmar sig, sade ett medel-
ålders fruntimmer till ett annat, hvilket lutade sig själfsvåldigt mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>