Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
primarius intog sin plats bakom kullerstolarna samt tog sin vigsel-
förrättarmin på sig.
Det påstås nämligen, att presterna skola ha särskilda bröllops-
miner, liksom de ha särskilda dopakts- och åter andra begrafnings-
miner. _ Huruvida detta är förhållandet, kunna vi emellertid inte
bestämma.
Dörrarna til! en förut för de samlade herrarne förborgad del af
festvåningen slogös upp och in frasade en massa ytterst elegant och
dyrbart klädda damer ur societeten, hvilka af sina kavaljerer vid an-
komsten till Hasselbacken, blifvit leinnade åt sig sjelfva eller med
andra ord förda till de till toalettrum apterade rummen, der de blifvit
lemnade åt sig sjelfva och sina toalettbestyr.
Der hade varit ett idkeligt skakande på klädningar ett handsk-
pådragande i oändlighet och den stackars flickan, som hade toalett-
rummen under sin uppsigt, hade haft ett förfärligt göra med att sy
i alla knappar, som sprungit ur handskarne.
Nu voro damerna emellertid färdiga och frasade ut i festvåningen
der herrarne mötte dem och utvalde bland dem sina fruar, fästmöar
och systrar.
Naturligtvis skulle man stå i slägtkotterier under vigseln.
Och så — nu hördes tonerna af en pompös marsch spelas från
festvåningens musikläktare af en oktett gardesmusikanter, hvilka sedan
under aftonen och natten skulle blåsa dansmusik.
Längst bort i filen af saíongerna syntes nu brudparet samt dess
tärnor och marskalkar.
Det var verkligen en inponerande syn.
Grefve Strutsenfot, hvilken denna gång förde sin fästmö på venster
sida, såsom bruket är vid bröllop, förde sig ståtligt och hans stora
ögon hade en glans, hvilken man måste beundra och fröken Hortens
var verkligen hänförande skön, der hon gick vid hans sida. Hennes
kinder voro på det omsorgsfullaste sminkade och framställde en färg-
skala så väl beräknad och till den grad konstnärligt anlagd, att den
härmade naturen till förvillelse.
Hon spelade blyg, der hon skred fram öfver golfvet vid sin fäst-
mans arm mellan alla dessa förnäma gäster, som utvecklade en prakt
i elegans, som var nästan bländande. Damerna strålade af briljanter
fästade i hår, lagda kring hals och armar, hvarjemte briljantbroscher
och örringar förekommo i massa. Bland herrarne syntes en massa
uniformer och ordensstjernor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
