Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Lönlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
långt upp till Södermalm till Eriksdals brädgård, der inroparen hade
sin bostad.
Möblerna ställdes in i ett par rum, från bvilkas fönster man
hade den härligaste utsigt öfver Årstaviken.
Den man, som köpt dessa möbler, är inte alldeles obekant för
våra läsare. Det var nämligen förre förvaltaren pä Kosta, herr Hag-
berg, hvilken flyttat till Stockholm och blifvit inspektor vid Eriksdals
brädgård.
Herr Hagberg hade länge ämnat iemna Kosta; ty han trifdes
ej rätt der. — Det enda, som höll honom qvar vid trakten, var, att
hans gamla föräldrar bodde i sin stuga vid Säfsjöström och att han
emellanåt kunde vara i tillfälle att helsa på dem. —
Men detta biet likväl inte o/ta af, ty det var ju ganska långt
till Säfsjöström från Kosta och förvaltaren hade inte tid att vara
borta länge från sitt arbete. Derför kunde han lika gerna bo längre
bort, tyckte han. Och föräldrarne tyckte nog detsamma, ehuru de
inte ville säga det.
Nog var det högtid i deras stuga, när deras käre son kom hem
till dem; men mycket hellre hade de dock bref oftare från honom,
när de visste, att han skulle trifvas bättre på ett annat ställe, än
han gjorde pä Kosta.
Så att frän det hållet var det ingen hake, som obetvingligt höll
J förvaltaren qvar vid Kosta.
Men det fanns en annan hållhake och denna var gamla Maja,
förvaltarens gamla hushållerska, hvilken sade sig skola dö, om hennes
snälle herre lemnade henne på hennes ålderdom och inte heller ville
hon flytta från sitt kära Kosta, der hon varit all sin tid.
Det var derför isynnerhet för hennes, den gamla trotjenarinnans
skull, som förvaltaren dröjde qvar pä sin plats vid Kosta och under-
lät att taga någon af de vida förmånligare platser, hvilka litet då •
och dä erbjödos honom.
Men så en vacker dag lade sig Maja en afton och somnade in
sa hardt, att hon inte kunde väckas den påföljande dagens morgon.
Hon hade dött under natten.
Förvaltaren egnade henne en suck af tacksamhet för den tro-
fasthet hon visat honom och gaf henne en hederlig begrafning, hvar-
efter han reste hem till sina föräldrar, tog ett farväl af dem och
sade, att han antagit en plats som inspektor vid Eriksdals brädgård
Stockholm, dit han länge och väl längtat från bondlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
