Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Lönlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
— Ja!
— Skönt! Yi träffas då i morgon.
Han lyfte på hatten och gick mot trappan.
— Herre! ropade vaktmästaren.
— Nå, hvad är det?
— Som herrn är okänd, så måste varorna betalas i slaget.
— Det är gifvet, svarade Hagberg och gick.
Nedkommen för trappan hörde han auktionsroparen från bok-
auktionskammaren och utkommen på gården träffade han åter på den
vaktmästare, som han förut sett deruere och hvilken inte bevärdigat
honom med en helsning.
Och så kom han ut på torget och gick vidare i sitt sinne be-
grundande, hvad han hört i dag.
— Jaså, sade han för sig sjelf, grefve Strutseufot skall bli
millionär. — Nåja inte missunnar jag honom det, inte. Jag har alltid
tyckt bra om honom, ehuru jag inte kunde gilla hans uppträdande
mot Anna. — Men han menade nog intet med det och kanske han
nu godtgör henne den sorg, han gjort henne, om det verkligen var
henne, som den der galne profryttaren sett hos fru Wennerholm, soro
ju grefvens blifvande svärmor hette, vill jag minnas.
— Gudbevars, hvad de der handelsresandena kunna prata och
orera, fortsatte han sin monolog. De tyckas verkligen ha gångjernen
smorda och Gud vet, hvar de få ämnen ifrån — och hvilka galen-
skaper sedan. Man kan både harmas på dem och skratta åt dem.
— Söndagsnisse, Kasper! ropade i detsamma en tidningspojke.
— Får jag söndagsnisse, sade herr Hagberg och köpte ett exemplar,
hvarefter han gick hem. —
Straxt före klockan nio den följande dagens morgon kom herr
Hagberg till auktionskammaren.
Han hittade nu vägen och gick direkt in i förstugan och upp-
för trappan, men längre kom han inte, ty dörrarne till auktions-
kammaren voro ännu stängda.
Han gick då ned igen och ut på torget, till dess att klockan i
Riddarholmskyrkans torn slog nio.
Då gick han tillbaka till auktionskammaren och kom dit just
som dörrarne till auktionsrummen öppnades.
— God morgon! Är herrn redan här helsade vaktmästaren,
hvilken han talat vid föregående dagen.
— Ja, det är bäst att vara påpasslig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
